– För mig var det självklart att huset skulle vara ett superisolerat trähus med giftfria ytbehandlingar, säger han. 

Ekotänket är genomgående i allt ifrån materialval till avloppssystem. Husets stomme är i massivt trä, det är isolerat med träfiberisolering, vindtätningen består av spåntade träfiberskivor och fasaden är en omvänd lockpanel av trä. Grunden består av flera lager cellglasskivor. Huset värms med vattenburen väggvärme från en bergvärmepump. Det ventileras med självdrag där tilluften tas genom en jordledning. Ytterväggarna är lerklinade på insidan för att jämna ut luftfuktigheten inomhus. I våtrummen används så lite plast och andra syntetiska material som möjligt. Mot söder finns ett ordentligt takutsprång som skuggar de energisnåla fönstren mot sommarsolen. Solceller bidrar till elförsörjningen och det finns två avloppssystem, ett för BDT-vatten och ett för toaletterna. 

– Här har jag förverkligat det jag tror på, att vi kan och ska bygga energieffektivt, med material som är giftfria och klimatsmarta. 

Huset stod klart 2015. Men Varis Bokalders intresse för ekohus startade långt tidigare. 

– Det första ekohuset jag kom i kontakt med var kretsloppshuset Street Farm House, berättar Varis. Det byggdes 1972 i London av Graham Caine och hans vänner i arkitektkollektivet Street Farm. Huset visades upp under FN:s första miljökonferens i Stockholm samma år. För mig, som då vararkitektstudent på KTH, blev det en uppenbarelse. Det var då jag insåg att detta var något jag ville ägna mitt liv åt. 

1970-talet: Experiment och nya tankesätt 

Under 1970-talet tog intresset för ekohus fart. I Sverige ritade Bengt Warne Naturhuset i Saltsjöbaden, landets första kretsloppshus. Huset, som byggdes mellan 1974 och 1976, var en banbrytande idé där bostaden byggdes inuti ett växthus. Växterna i växthuset vattnades med BDT-vattnet och i multrummet komposterades organiskt material från köket och toaletterna. 

På andra sidan Atlanten i USA utvecklade man så kallade passiva solhus. 

– Dessa hus glasades upp mot söder och byggdes i tunga material som kunde lagra solvärme från dagen till natten. Det var en smart lösning, men den passade inte i vårt svenska klimat med mörka, kalla vintrar, förklarar Varis. 

Man byggde också nedgrävda passiva solhus så kallade ”Earth ships”. Arkitekten Anders Nyquist byggde ett nedgrävt hus med ett växthus mot söder, i byn Rumpan i Njurunda söder om Sundsvall. Sådana hus passar dock bättre i mycket varma och torra klimat. 

En annan stor inspirationskälla var Buckminster Fuller, skaparen av de geodetiska kupolerna. 

– Fullers kupoler visade hur man kunde bygga starka konstruktioner av minimalt med material, säger Varis. Hans idéer inspirerade många att tänka i nya banor. I hippiekretsar blev det populärt att bygga hus med formen av en halv kupol ”Dome”. Det gick åt lite material och formen gav husen en liten ytteryta och därmed mindre energiförluster. Sådana Domes byggdes bland annat i flera danska ekobyar. 

Återbruk och naturliga material 

1976 blev ett viktigt år för ekohusens utveckling i Sverige. På ARARAT-utställningen på Moderna Museet i Stockholm, som Varis Bokalders var med och gjorde, visades flera experimentella hus. Han berättar: 

– Där fanns bland annat Återbrukshuset, byggt av rivningsmaterial från ett hamnmagasin i Arboga, av arkitektgruppen Formverkstaden och Klas Anselms halmhus. Dessa projekt banade väg för återbruk och alternativa byggmaterial. 

Samtidigt växte intresset för lera som byggmaterial, något som arkitekten Hassan Fathy från Egypten återintroducerade i boken ”Architecture for the Poor” och i de hus han ritade. 

– Leran har fantastiska egenskaper! Den kan lagra värme, buffra fukt och ge ett jämnt inomhusklimat. Idag används lera i allt från puts till byggblock, och exempel som Waldorfskolan Solviksskolan visar dess mångsidighet. 

Energieffektivitet och sunda material 

När insikten om energikrisen ökade under 1980-talet började svenska arkitekter utveckla superisolerade hus.

– Läkaren Mats Wolgast byggde Sveriges första superisolerade hus i Sunnersta, en stadsdel i södra Uppsala. Han beskrev sina idéer i boken Det superisolerade huset, vilket inspirerade många arkitekter och husbyggare, säger Varis. 

Vid samma tid började man också uppmärksamma de skadliga ämnen som fanns i byggmaterial. Den Norske arkitekten Björn Berges bok De siste syke hus blev startskottet för en rörelse för sunda hus. 

– Den satte ljuset på hur materialval påverkar inomhusklimat och hälsa. Idag används material som massivträ, träfiberisolering, halm och hampakalk för att skapa miljövänliga och hälsosamma byggnader, som även fungerar som kolsänkor, konstaterar Varis. 

Dagens ekohus: teknik och innovation 

Bo Adamson på LTH och Wolfgang Feist på tyska Institut für Wohnen und Umwelt i Darmstadt var Idégivare om en standard för energieffektiva hus, så kallade passivhus. Den togs fram 1988 och bygger på superisolering, fönster med låga U-värden och FTX-ventilation. 

– Ett bra exempel är passivhuset i Eksjö, ritat av Hans Eek. Genom låga U-värden och värmeväxlare minimeras energiförlusterna och värme skapas med solfångare och vattenmantlad vedspis.

Nya koncept som plusenergihus tar det ett steg längre. Dessa hus, som exempelvis Karin Adalberths hus i Lund, producerar mer energi än de förbrukar tack vare solceller och avancerad teknik. 

Och för den som vill leva helt självförsörjande finns offgrid- hus som Hans-Olof Nilssons hem utanför Göteborg. Med solceller och vätgaslagring kan han producera all sin energi själv, till och med för att ladda elbilen, säger Varis imponerat. 

En kunskapssammanställning 

Varis Bokalders vill gärna lyfta fram de många viktiga pionjärerna inom ekohusbyggande. Men för den som vill fördjupa sig i ekohusens filosofi och teknik har Varis Bokalders, tillsammans med Maria Block, sammanfattat decennier av erfarenheter i Byggekologiboken. Det är en omfattande samling av kunskaper, ett uppslagsverk som går på djupet med de flesta aspekter av ekohusbyggande. 

– Vi ville samla all den kunskap som utvecklats, från kretsloppslösningar till sunda material och energieffektiv och klimatsmart design. 

Från ett visionärt experiment till en integrerad del av hållbart byggande – ekohusens resa speglar hur vi alltmer anpassar våra hem till både planetens begränsningar och människans behov, konstaterar Varis Bokalders: 

– Många talar om att det handlar om att bygga hållbart för framtiden, men det handlar ju lika mycket om att bygga klimatsmart för samtiden. Vi kan inte vänta med att kapa klimatutsläppen, det måste ske här och nu.