– Jag tittade ofta på gamla trähus under semestrarna med mamma och pappa, så där någonstans på vägen väcktes intresset, säger hon. 

Efter naturvetenskapliga studier vände Maria sig till arkitektur för att kombinera sin kreativa sida med tekniska ämnen. Men det var inte på Chalmers som hon fördjupade sig i hållbara val inom byggandet för på den tiden var fokus mer på konventionella metoder och icke biobaserade material. 

Ekologi kom in i hennes liv på ett djupare plan när hon var färdigutbildad arkitekt från Chalmers tekniska högskola och hon hamnade mitt i 1990-talets byggkris. 

Det var också då hon träffade arkitekten Varis Bokalders på en konferens. De bestämde sig för att tillsammans skriva den första handboken om ekologiskt byggande i Sverige "Byggekologi – kunskaper för ett hållbart byggande" som också har översatts till flera språk, och blivit utgiven i flera utgåvor. 

– Jag lärde mig massor under arbetet med boken. Det var en tid då miljöfrågorna började få mer uppmärksamhet men det fanns ännu inte många eko-projekt färdigställda. 

Sedan dess har branschen utvecklats.  

– Numera byggs 15-20 procent av flerbostadshusen med trästommar, och nu finns ju exempelvis halm, hampa och hampakalk som byggmaterial. Fler och fler vågar använda lera, också i badrum. 

Trots att vi har kommit en bit på vägen så finns det ändå mycket att göra för att driva utvecklingen framåt anser Maria. Hon inspireras av Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research. 

– Jag lyssnade på hans TED-talk i somras och han påminner oss om hur otroligt bråttom det är. Allt vad vi gör nu kommer att påverka generationer framöver. 

Vad bromsar utvecklingen tror du? 

– De ekonomiska systemen, men även att personer i ledande roller inte driver på utvecklingen ordentligt för att åstadkomma förändring. Husbygge borde vara en fråga om mänskliga värden och miljömedvetna val, istället för största fokus på pengar, säger Maria. 

På entreprenörssidan ser hon också behov av ökad kunskap om hållbara material. 

–Tyvärr gäller fortfarande business as usual i Sverige där entreprenörer gärna bygger med samma material och metoder som tidigare. Det uppfattas krångligt och osäkert när någon vill använda lera eller hampa, och med riskfaktorer i kalkylen så blir det också ökade kostnader. Det ska dessutom gå fort när vi bygger hus och det får gärna vara storslagna hus. 

Maria frågar sig varför. 

– Varför skynda sig så oerhört? Hus som ska leva i minst tvåhundra år förtjänar omsorg och tid i byggprocessen.

– Boverket har visat att det uppstår fel, brister och skador inom byggsektorn i Sverige som kostar oss över 100 miljarder kr per år att åtgärda. För pengarna skulle i teorin 30 000 lägenheter kunna byggas i stället… 

– Och vi måste sluta imponera och börja inspirera med husbyggen. Vi måste hitta ett holistiskt synsätt snarare än enskilda lösningar, säger Maria och beskriver det som att samla kunskap, väga olika intressen och sedan göra medvetna val genom hela byggprocessen. 

Valen måste göras hela tiden, även i vardagen när vi står i affären för att köpa ett paket mjölk. Varför inte utbilda våra unga tidigt, redan i förskolan, men också hela livet ut? 

– Vi lär våra barn att källsortera, vi måste också lära dem att vi hör samman med naturen och med varandra, säger hon. 

Samtidigt förstår hon att även om man gör ett medvetet val så kanske inte alla har råd att bygga hela huset i ekoanda, men man kan alltid ha råd med någonting. 

– Även små, genomtänkta lösningar kan förändra framtiden, säger Maria och berättar om ett nyligen färdigställt hus på Smådalarö. 

– I budgeten fanns inte plats för helt spånklädda fasader. I stället valde beställaren att klä en enda gavel, den som syns mest från gatan. Det var ett sådant medvetet val som gör skillnad, säger hon. 

Maria betonar vikten av att prioritera lokala material framför importerade alternativ. 

– Många beställer spån av ceder-trä importerade från Nordamerika men varför inte använda asp som annars går till tändstickor och till pappersmassa? 

Själv har hon valt obehandlad asp på flerbostadshusen Lusthusbacken i Piteå som blev nominerat till Årets Bygge 2019. Där arbetade Maria nära entreprenörerna och teamet för att tillsammans hitta hållbara lösningar. 

– Vi var tidiga med energisparande och hållbara lösningar, och det är jag stolt över, säger Maria och berättar att till och med ventilationsgallren ovanför kylskåpen blev av trä. 

Hon pekar på Kloka Hem som en förebild för många. 

– Magasinet har genom åren bidragit med stor kunskap om hållbart byggande för gemene man. Jag har nu också ögonen på ETC Bygg som visar att det går att fundamentalt förändra byggbranschen och göra annorlunda, säger Maria. 

Marias syn på arkitektur sträcker sig alltså långt, långt bortom det ekonomiska. Hon vill skapa byggnader som väcker nyfikenhet och får människor att vilja upptäcka deras inre värden. 

Och hon tittar gärna till sina hus efteråt, som hon liknar vid barn. 

– Det är magiskt att stå framför en hållbar byggnad som man har ritat. Den känslan är svårslagen skulle jag säga.