– Vi ville bygga huset som vi hade planerat i tre år. Med lera, halm och trä. Och då fick det ta tid, säger Laura.

Och visst, lera är alltid en fråga om tid. Väggar som ska torka tar tid, liksom handarbetet. Timmar, blir dygn, blir veckor och månader. Och pizzorna kom och pizzorna åts upp. Runda pizzor vill man tillägga.

– Ett runt hus är snällare mot natur och klimat, säger Erik Vidje. Det går åt cirka 20 procent mindre material för att få samma boyta som ett fyrkantigt hus kan ge.

I en tid då vi alla ska spara på både energi och uttag ur naturen är det där en viktig siffra.

Laura och Erik letade material, och de letade länge efter halmbalar lokalt i Västerbotten, men hittade inga småbalar som var tillräckligt hårdpressade.

– Så till slut beställde vi halmbalarna från en bonde i Tierp.

Och så fortsätter deras berättelse om ett bygge som är annorlunda på många sätt.

Återbruk och grönska

Inte bara för att huset är runt, utan för att det verkar nästan kompromisslöst i alla sina positiva delar. Mycket återbruk, sand från tomten, halm från Tierp, biokol och trä från lokala leverantörer. Man ville inte ta ner träden på tomten så huset är omgivet av grönska som väldigt få nya hus annars uppnår.

Stora fönster från Lettland.

– Hantverkarna var jätteduktiga, säger Erik.

Och så kan man fortsätta berätta i en vandring runt huset.

– Titta där uppe, se hur fint passningen är mellan träpanelen i innertaket. Och visst är det tadelakt i badrum, men också lera.

Det är ett hus med hundra detaljer som man kan fundera över.

Som ett sovrum som är helt svart av lera och som har blandats med biokol.

– Jag tycker om att sova i mörker säger Laura.

Utanför huset vandrar en gabion av stålnät. Sten över framsidans trädgård kombineras med korta trästockar och så massor med masonit och flis på marken som sakta får luckras upp kommande år. Det blir fina odlingslådor, men ingen gräsmatta.

– Vi har ju skissat på allt och sökt hjälp med det vi inte har kunnat, säger Laura. Ändå kan man överraska sig själv. De stora fönstret mot söder ligger ju under takutsprånget som är en hel meter brett. Halmväggar behöver ju tak som skyddar. Men det gjorde också att vi fick se hur solen vandrar inne i vardagsrummet, det blev ett vackert skuggspel som vi kanske inte hade förstått innan.

Utanpå ser det ut som ett litet hus, inuti är det stort och inredningen är mycket återvunna möbler och material, en hel del från släkt.

– Och den där stolen brukar vänner som kommer hit känna igen. Den där modellen har funnits i Umeås studentlägenheter sedan 1960-talet.

All teknik har man lagt i huset utanför. Där finns vattenanläggning, acktankarna, solfångare, och nu även en kökspanna och när allt är byggt och klart kanske också ett snickeri? Nedgrävda rör går mellan husen, genom att använda markens lagrade värme får man in förvärmd luft till det lilla FTX-systemet som i sin tur återvinner värme från frånluften. Det här blir så energisnålt det kan bli.

– Om vi eldar är det två kubik ved på ett år som går åt för hela huset, säger Erik.

Konsekvent miljöförbättring

Genom åren har vi på Kloka Hem fått besöka många hus byggda av de boende. Men det är sällan vi har sett ett så konsekvent genomfört bygge. Varje möjlig miljöförbätttring både för huset och för omgivningen har man valt och sedan försökt genomföra.

– Vi har ju detaljplanerat husets design och funktioner under tre år, säger Laura.

– Och vi har såklart valt en hel del okonventionella hållbara lösningar, något som hantverkarna sällan har känt till, eller velat genomföra. Men då få man sätta sig tillsammans och övertyga med bra argument. Vi har arbetat sida vid sida med våra hantverkare.

Och jo, det är ju ovanligt med en ung kvinna som byggprojektledare och självbyggare.

– Men titta på slutresultatet så förstår du hur stolta de som varit med också är idag.

Om vi lämnar detta med att ert hus är runt, vad skulle ni säga är det som andra har haft svårast att förstå?

– Fukt säger Laura. Alltså att bygga diffusionsöppet så att fukten har lättare att komma ut ur väggen än att komma in i det.

– Vi har ingen vindduk mot halmen till exempel. Leran löser det och vi får mycket bättre inomhusklimat. Och tittar du på trät här, trots att vi har helt vanlig träpanel så har ingen av dem spruckit. Det är för att inomhusklimatet aldrig blir för torrt.

”En fantastisk kommentar”

De ville bygga så att huset skapar ett bättre inomhusklimat, och luftfuktighet, kring 50 procent är optimalt för människokroppen.

– På vintern blir det väldigt torrt här långt upp norra Sverige, ner till 25 procent inomhus, och det kan ge problem med hals, näsa, slemhinnor. Men vi har lyckats hålla en bra luftfuktighet även på vintern, tack vare all lera i huset.

Och berättar gör de. Med besök, med kurser och med online-föreläsning där den som vill planera ett eget hus kan få massor med tips.

– Ibland förstår man inte själv att det man gör är annorlunda, säger Erik.

– Jag träffade en ung byggprojektledare genom mitt arbete. Han arbetade på ett stort byggföretag och var intresserad av vårt bygge. Han kom till oss en lördag och hjälpte oss att bygga med halmbalar och vi pratade en hel del om husets konstruktion. Efteråt sa han ”jag visste inte att man kan bygga utan betong”. Det är ju en fantastisk kommentar, att han har fått se alternativ. Precis det vill vi göra, visa på hållbara byggmetoder. Det finns faktiskt alternativ.

En sista fråga: Tröttnar ni aldrig på känslan av runt?

– Nej!