– I början jobbade vi som man oftast gör som hemmabyggare. Vi snickrade formar som var 40 cm breda, fyllde med hampakalk och byggde huset varv för varv. Huset växte fram medan vi trängdes i det kvarvarande rummet.

– Varför inte spruta väggarna?

– När vi gjorde detta 2013 fanns knappt spruttekniken, det var mer en idé än något man kunde göra. Men saker utvecklas. Nu bygger vi bara med spruttekniken professionellt. Men 2013 fick man ta lite mer tid på sig. Tre personer jobbade i tretton dagar, sedan stod huset där.

– Går det fortare att spruta med maskin alltså?

– Mycket, mycket. Men det är svårare och kräver rätt maskiner. Och det skvätter. Det man får är som ett slags klister som man snabbt sprutar ut på väggarna. När det sedan torkat kan man putsa med lera eller med kalk.

Hampakalk är ett material som härdas och därmed torkas med ungefär 1 cm per vecka. Men innan det härdats är bygget vått.

– Ja, man ska vara medveten om att våt byggteknik tar längre tid än hus gjorda i trä eller lecablock. Väggarna ska ju torka långsamt. Räkna med att det tar ett år att bygga huset professionellt.

– Det ska ta lång tid alltså?

– Ja. Vi har gjort flera hus nu och i ett av dem blev väggarna färdiga i maj. När vi sedan mätte fukten så har den gått från 100 procent till 70 procent efter sex månader.

Hus i Hampakalk är också hus i trä. Det som behövs förutom hampan och kalken är nämligen en trästomme som bär upp taket. Men man behöver inte lika mycket som i ett trähus.

– Vi kan ha tunnare stomme än i normala trähus då det bara bär upp taket. Väggarna står ju av sig själva, de behöver inte stöd av träreglar.

– Sen har vi lerputs på de områden inne i huset som inte har så hård belastning, medan där vi kommer åt lite mer har fått kalk som är en hårdare puts.

– Men lera är mest populärt?

– Ja, det är det de flesta vill ha idag.

Det som skiljer hampakalk från andra naturmaterial är att det kan industrialiseras och bli en riktig utmanare av betongindustrin. Nackdelen är egentligen bara kalken som är en utsläppskälla. Men en hampavägg binder, genom själva hampan, mer växthusgaser än vad den skapar. 25 kilo kalk går åt till 200 liter hampa. Ekvationen kan dessutom förbättras genom val av kalk.

– Vi använder en kalk från Italien, den allra enklaste kalken som man använde redan under antiken. Det kallas våtsläckt kalk och kräver alltså inte en massa energi vid framställningen. Den är mjuk och vi stoppar då in fermenterade mjölksyrebakterier som karboniserar den mjuka kalken, och så blir allt hårt.

– Det här blir en stor skillnad klimatmässigt mot att använda bindemedel som innehåller cement eller flygaska.

– Vad är poängen med den andra typen av mer smutsig kalk?

– Stelningen går fortare. Hampa kan också användas som vanlig isolering och ersätta till exempel träull.

– Den kan man blåsa in i fack som du gör med annan naturisolering, säger Jöns.

– Men det jag vill prova är att försöka ta bort kalken helt och ersätta den med lera. Och så spruta väggarna med det. Då är det bara naturliga material hela vägen.

– Men vi är inte riktigt där än.

Vi går ut och tittar på Maskinen. Ja, den står bakom en vägg i ett förråd. En gigantisk maskin på hjul med rejäla motorer och ett stort rör som ska spruta ut hampakalken. Ingen maskin man skaffar själv direkt.

– Det är lite tungt att hålla i, säger Jöns.

– Men det går mycket fortare än utan.

Hampa odlas numera av allt fler i Sverige. För att få odla söker man tillstånd, hampans dåliga rykte kommer ju från odlingar för narkotika. Men som byggmassa innehåller hampan naturliga ämnen som gör att den är mer skyddad mot mögel och skadedjur jämfört med andra naturmaterial.

Men väggar är ju inte hela huset. Man måste ju ha en grund också, något som håller fukt borta och ger stabilitet.

– Här har jag en platta på mark med perlit som isolering.

– Du gillar perlit?

– Nja, det är ju mycket bättre klimatmässigt än EPS, alltså frigolit, men det flyger så lätt när man bygger.

Perlit är ett vulkaniskt material som expanderas till isolering i bland annat grunder. Perliten är full av luftbubblor och stöter bort vatten. Men när man tar i den så är den lätt som popcorn och flyger bort vid minsta vind.

– Du har inte jobbat med Hasopor i grunden?

– Nej, jag tycker tyvärr att den är av lite dålig kvalitet, den är inte tänkt för grunder på det sättet. Men vi har hittat ett cellglas från Tyskland som heter Glapor. Det är 100 procent returglas och ger en bra fuktisolering mot mark.

Att prata med Jöns om hampa och husbyggen är som att få gå både in i framtiden litegrann, och samtidigt bottna i något mycket gammalt.

– Förr använde man hampan även som armering när man gjöt akvedukterna i Rom. Hampatrådarna band ihop det hela. Det kanske vi inte kommer göra igen. Men att börja lära sig mer om hampa och utveckla byggandet med det materialet är nog en lågoddsare för den som tänker framåt kring ekohus.