Att gå in i en ETC lägenhet i Västerås är som att kliva in i en lugn skog, det är mycket trä, och ger lite vibbar av barndomens sagor. Och på något (kanske klyschigt) sätt är det här en saga som har blivit sann. Inte bara visionen, men också för de som bor där.

Två hyresgäster som vi besöker idag är Erica Söderberg och Sussan Rahmani. Erica är bland annat entreprenör, energimedicinterapeut och inredningsarkitekt. Lugnet och stillheten var en viktig komponent när hon flyttade hit. Och även om lägenheten bara är 49,5 kvadratmeter så har hon lyckats skapa nya rum i rummet.

– Jag har optimerat ytorna då jag delvis jobbar hemifrån och bor med min femåriga son. Jag har också fokuserat på att leka med de svarta detaljerna i lägenheten och vävt in det i inredningen.

Lång kö för lägenheterna

Sussan däremot gillar att möblera om ofta och prövar sig gärna fram. Möjligheterna att möblera lägenheten känns oändlig när hon visar hur hon flyttar runt möblerna. Just idag har hon tagit in soffan från uteplatsen och gjort plats för många. Litet känns plötsligt ändå rätt stort.

Båda två flyttade in i sina lägenheter ungefär samtidigt. Erica blev den allra första hyresgästen.

– Jag fick tips om hyreshusen av en yogastudent till mig, så jag sökte och kom vidare på intervju, säger Erica som också blev den som fick hjälpa många nya hyresgäster att komma på plats. En av dem var Sussan.

– Det var först när jag flyttade in som jag förstod hur speciellt det var, minns Susan. Att det är miljöhus, bilpoolen med Teslan, cyklarna, solcellerna på taket. Jättehäftigt! Jag förstår nu att jag hade otrolig tur för att det är lång väntetid att få en lägenhet, över 400 står i kön.

Vänskap och gemenskap

Sussan och Erica hittade inte bara hem, de hittade också vänskap och gemenskap. I somras fixade de en kräftskiva tillsammans för alla hyresgäster.

– Vi spelade gitarr och sjöng till klockan två på morgonen. Folk som går förbi känner av gemenskapen, de stannar och frågar ”vad är det här för gård?”. Det är så nytt och annorlunda.

– Vi ställer upp för varandra och i somras hade jag nycklar till 3–4 lägenheter och grannar som frågade ”kan du vattna mina blommor”, skrattar Sussan som verkligen gillar gemenskapen. Det märks.

– Man känner sig trygg, fast man bor på bottenvåningen.

Just omställning är något som både Sussan och Erica vittnar om. Att kunna göra annat, eller få tid till annat, men också att leva ett klimatsnällare liv.

När Sussan behövde sluta ett jobb och säga upp tjänstebilen som hon hade haft i tio år, ja då fanns bilpoolen med Tesla där. Och nära till hands fanns också cyklar att låna. Och så solceller på taket som producerar egen miljövänlig el.

– Det är billig el, och då är också hyran låg. Jag fick chans att starta om och kunde säga upp mig från ett krävande jobb, och känna att ”det är ingen fara, jag klarar mig”, säger Sussan.

Samma fördelar som ett hus

Även Erica somtidigare bodde i hus behövde frigöra tid till annat, det blev lite övermäktigt med ett hus som egenföretagare och heltidsmamma. Lägenheten har kunnat ge henne och hennes son det hon sökte, hon mediterar i köket varje morgon, och hon kan odla och skörda goda ekologiska grönsaker. Hon kunde flytta från huset, och ändå få de fördelar som ett hus har – fast i en lägenhet.

– Här finns ju odlingslådor som när man bor i hus, vi har gården med plommonträd. Allt finns här, det är en bra kombination.

Odlingsintresset har vuxit hos Sussan också, tack vare pallkragarna.

– I början planterade jag bara blommor och trodde att jag inte kunde odla grönsaker i dem, men det kunde jag ju, skrattar hon.

Överflöd av grönsaker

Och nu i somras fick hon överflöd av zucchini, gurkor och tomater i pallkragarna. Hon fick ge bort grönsaker till grannar varje dag.

– Tänk man kan odla så mycket i små pallkragar. Och nu har jag skaffat en kolonilott till våren, och jag ska odla massor.

– Jag gav också min granne ovanför en tomatplanta som växte två meter och nu vill hon också börja odla. Det är ju en helt annan sak att göra tomatsoppa på sina egna tomater.

Hur är det att bo i ett hus av trä?

– Jag tycker att det känns förvånansvärt varmt och luften flödar här, säger Erica som känner av skillnaden när hon är hemma hos någon annan som bor inte bor i trähus.

– Jag har sjön 50 meter bort och naturen som ropar på mig precis utanför. När löven faller på hösten, ja då har jag sjöutsikt.

Sussan känner symbios med lägenheten, det är som att bo i en stuga, en modernare Sälen-stuga.

– Det är nördigt kanske, men jag brukar lägga handen på träväggen när jag sover, då blir jag lugn.

– Det är någonting speciellt med att bo i hus gjorda av trä. l