Att sy lapptäcken av gamla avlagda kläder och brukstextilier var något folk gjorde för att överleva. Man återanvände det man hade. I dag ger lapptäcken oss möjlighet att slippa slänga gamla tyger och att återvinna, något som Lisa har gjort i över 20 år.
– Jag är uppvuxen i ett hem med mycket färg, form och bilder, och har så länge jag minns fått möjligheten att förhålla mig till visuella intryck, berättar hon.
Lisa är inte utbildad i quiltteknik vilket gör att hon kan ta ut svängarna rent formmässigt utan att känna sig begränsad av krav på hur det ska se ut.
– Design för mig är humor, allvar och mycket känsla för form och färg. Ibland har jag tyckt mig kunna ana mänskliga karaktärsdrag bakom hantverkets utförande, säger Lisa.
Med lappteknik syr Lisa ihop tyglappar, men tygernas färg, material och storlek gör möjligheterna att skapa oändliga. Och det tar tid att skapa.
– Det har också fungerat som en sorts tillflyktsort och gett mig möjlighet att dra ner på hastigheten, säger Lisa som beskriver sig själv som rastlös.
Hennes första utställning var ett projekt som hade pågått i över 20 år. Det hela började som ett tidsbegränsat projekt där hon inte kunde sluta.
– Det är som att öppna en kran. Jag tänker i färg och form hela tiden. Men jag har insett att jag aldrig kommer att hinna med alla de täcken som finns i mitt huvud och i min skissblock, avslutar Lisa.
Text NINA GERGI