Om man lagt ner extra kostnader på mer isolering, bättre fönster och tätare hus så borde man kunna tjäna igen detta på enklare och billigare värmesystem. Men hur? Låt oss titta på vilka alternativ som finns, samt de nya systemens för- och nackdelar.
När de första passivhusen byggdes hävdade man att uppvärmningsbehovet var så litet att man i princip skulle klara sig utan ett värmesystem. Vid extrem kyla så skulle man kunna tillföra värme genom ventilationssystemet. Man byggde in ett elelement i tilluftskanalen efter värmeväxlaren i det mekaniska FTX-ventilationssystemet.
Problemet med detta system är att värmebehovet varierar medan ventilationsbehovet är relativt konstant, så ibland måste man tillföra varm tilluft, vilket kan upplevas som obehagligt. Dessutom finns uppfattningen att det är ett slöseri att använda högkvalitativ direktel för att skapa 20-gradig värme i huset.
I en del passivhus använder man sig av en minivärmepump, en varvtalsstyrd bergvärmepump (till exempel NIBE F1255) med en effekt på endast 1,5–6 kW, för att värma sitt varmvatten och alstra den tillskottsvärme som behövs för att hålla huset varmt när det är som kallast. Då kan värmen distribueras genom ett vattenburet system, till exempel ett golvvärmesystem.
Dessutom är cirkulationen av brinen från borrhålet så fiffigt ordnad att den kan förvärma tilluften innan den leds till värmeväxlaren. Detta för att värmeväxlaren inte skall frysa igen samt för att höja temperaturområdet för återvinningen.
Ett annat val är en minibergvärmepump som inte är varvtalsstyrd (till exempel Thermia 4 kW), som kan köras mot en arbetstank för att jämna ut tillförd energi mot värmebehovet. Vilket system som är energieffektivast, varvtalsstyrt eller arbetstank, har experterna olika uppfattning om.
Det senaste på marknaden är så kallade kompaktvärmepumpar, där man i en enhet kombinerar värmeväxlare och värmepump (NILAN. Combi 300 Polar). Dessa kombinerar två tekniker för värmeåtervinning.
Först återvinner anläggningen cirka 85–95 procent av värmen via den högeffektiva motströmsväxlaren. Restenergin återvinns därefter via anläggningens värmepump, som både kan värma upp och kyla tilluften som blåser in i bostaden. Den producerar även ditt varmvatten men kan inte anslutas till vattenburen golvvärme. Dessa kombivärmepumpar är än så länge relativt dyra.
Vill man ha ett enklare och billigare uppvärmningssystem kan man använda sig av en frånluftsvärmepump (till exempel NIBE 750) som värmer varmvatten och den vattenburna golvvärmen.
Även här har värmepumpen en inverterstyrd kompressor, med en variabel effekt på 1,0–6,0 kW. Den har ett inbyggt volymkärl på 25 liter för att få en jämnare drift.
Man kan komplettera den med en förvärmare för tilluften (SAM 40), styrd av frånluftsvärmepumpen och med en inbyggd frysskyddsfunktion. Ett frånluftssystem blir inte lika energieffektivt som ett bergvärmesystem men det är mycket billigare.
Miljövänner som enbart vill använda förnybar värme har skaffat sig system där olika förnybara energikällor värmer en ackumulatortank från vilken man får sin vattenburna värme och sitt varmvatten. Man sätter solfångare på taket, skaffar en vattenmantlad eldstad och installerar en liten berg- eller markvärmepump som värmer huset när solen inte skiner och ingen är hemma och eldar.
Problemen med dessa system är att det är ganska komplicerat att få dem att samverka. Det krävs konstruktörer som vet vad de gör och rörmokare som kan utföra jobbet på rätt sätt. Dessutom är värmesystemet ganska dyrt.
HYSS-systemet från ”Free Energy” är ett värmesystem som är utvecklat för ett optimalt samspel mellan solvärme, värmepump, varmvattentank (200 liter) och ett markvärmelager (markslinga eller borrhål). Det effektivaste markvärmelagret får man dock om man bygger upp en bädd av stenmjöl under huset i vilket man lägger sin markslinga. Då riskerar man inte att grundvattenrörelser för bort delar av den lagrade markvärmen.
Vid höga temperaturer i solfångaren värmer solen varmvattnet direkt. Vid mellanhöga temperaturer i solfångaren värms brinevätskan till den varvtalsreglerade värmepumpen, vilket förbättrar värmepumpens värmefaktor. Och vid låga temperaturer i solfångaren återladdas (värms) markvärmelagret, vilket ökar effektiviteten på värmepumpen.
Alla komponenter, inklusive delarna i solkretsen, monteras i fabrik och ryms i skåpet (60x60cm), vilket underlättar installationen. Systemet påstås fördubbla antalet kWh som kan utvinnas från solen och uppnår en mycket hög årsvärmefaktor för värme och varmvatten.
"I Norge tycker man att vi i Sverige krånglar till våra hus med för mycket teknik som både är dyr och kräver mycket underhåll"
I grannlandets första ekoby i Hurdal har man i stället byggt vad man kallar ”aktivhus”. Själva husen är mycket energisnålt byggda men de ventileras med självdrag och värms med en vedkamin i vardagsrummet på bottenvåningen. Dessutom har man elektrisk golvvärme i hallen och badrummet på bottenvåningen som säkerställer att husen aldrig blir för kalla även om ingen eldar i vedkaminen.
Nackdelen är att husen kräver en del arbete av invånarna. Man får skaffa ved, elda i kaminen och öppna fönster vid behov. Blir det för kallt i något rum, vilket sker ganska sällan, får man sätta in ett litet extra elelement där det behövs. Varmvattnet värms med el i en varmvattenberedare och man har satt solceller på taken för att producera en del av sin el själva.
Kombinationen eldstad och elvärme kan utformas på många olika sätt. Som eldstad kan man välja en liten vedkamin, en stor masseugn eller en pelletskamin. Man får dock se upp så att eldstaden inte har för stor effekt och ger för mycket värme, så att du får alldeles för varmt i ditt energisnåla hus.
Vedkaminerna har blivit allt effektivare och avger idag en mycket renare rök. Vedvärme kräver regelbunden eldning vintertid och då är det en livsstil som man medvetet väljer.
Masseugnen är en modernare variant på kakelugn, som utvecklats i Finland, och kan lagra värmen i ett helt dygn.
Pelletskaminen sköter sig själv och går igång vid behov. Värmen kan distribueras som strålningsvärme från eldstad i bottenvåningen, i öppna planlösningar, eller som vattenburen värme från en ackumulatortank i radiatorer, som golvvärme eller väggvärme. Pelletskaminer minskar din insats en hel del men kräver likväl att man skaffar pellets, fyller på kaminen, att man sotar regelbundet och för bort aska.
Vattenmantlat
Det finns idag både vattenmantlade kaminer, kökspannor, kakelugnar och pelletskaminer. Det är viktigt att ta reda på hur mycket av värmen som går till ackumulatortanken och hur mycket av värmen som går till rummet där eldstaden är placerad.
Elvärmen kan fås från elradiatorer, från elektrisk golvvärme eller med en elpatron i vattenburna system.
Som ni ser finns det många olika möjligheter. Vad skall man då välja?
Vattenburen bergvärme fungerar bra även i större hus, det är bekvämt men kostar en del.
Frånluftsvärmepump är en billigare lösning, men inte lika energieffektiv.
Att värma med vattenburna solfångare har blivit mindre populärt eftersom de är tekniskt mer komplicerade. Allt fler väljer i stället att sätta solceller på huset för att få egen el.
Flera nya värmesystem håller på att utvecklas och introduceras. Vi får se vad framtiden har i sitt sköte.
