Halm- och lerhus började byggas i USA vid sekelskiftet, men det skulle dröja ytterligare sjuttio år innan byggtekniken hittade sin väg till Sverige. Det första halm- och lerhuset byggdes av arkitekten Klas Anselm i Skåne redan på 1940-talet och idag har vi gått från cirka trettio hus år 2015 till hundratals halm- och lerhus. Varför det har vuxit har sin enkla förklaring – det har låg miljöpåverkan, det isolerar bra och det går att hitta lokalt. Här är några av alla de halm- och lerhus som vi har fått kliva in i.
Röda huset byggdes med halm och lera redan 2015 och inspirerade grannarna att göra samma sak.
Huset inspirerade grannarna
Det fanns inte så många halmhus i Sverige år 2015 när snickaren Frans Yzerman och arkitekten Lena Falkheden fick upp ögonen för halm som byggmaterial på en kurs i Norge.
– Jag blev helsåld på tekniken, men i början hade vi bara ett kompendium på sex sidor att gå efter, berättar Frans som också fick grannarna inspirerade av halmbalstekniken.
Läs "Röda huset" i nr 5 2015.
Leran applicerades med maskin och är omålad.
För hand eller med maskin?
Den vanligaste tekniken är att man applicerar lera på väggarna för hand. Men här har Sanna Wallin i Norrtälje använt sig av maskin och sprutat leran på halmbalarna. Det ger en jämnare applicering och sparar både tid och kraft. Under väggarna sticker trästommarna fram och väggarna är ännu omålade.
– Leran får huset att andas och akustiken är helt fantastisk, säger Sanna.
Läs "Från Karlaplan till lerhus" i nr 3/2023.
Från stan till landet. Ett halm- och lerhus såg dagens ljus tack vare Sanna Wallin.
Från Karlaplan till lerhus
Med många års erfarenhet inom byggbranschen i bagaget flyttade Sanna Wallin från Stockholms innerstad för att bygga klart ett halm- och lerhus som förra ägaren lämnat halvfärdigt i Norrtälje.
Med halmstrån stickandes upp över takstolarna stängde hon husets väggar i samma ekoanda som det var påbörjat. Halm blev ett självklart val och när väggarna väl hade kommit på plats täcktes allt med lera, både inner- och ytterväggarna. Även grunden består av skumglas och lera.
Läs "Från Karlaplan till lerhus" i nr 3/2023.
Fönstrena är återbruk från ett vattenkraftverk i Dalarna.
Forma huset nästan som du vill
På en av våra många resor fann vi de här enormt vackra fönstren hemma hos Carl-Johan och Christine Anvegård. Fönstrena som påminner om kyrkfönster är återbruk från ett vattenkraftverk i Dalarna.
Det fantastiska med halm är att du kan bygga levande väggar med just såna här vackra rundade små hörn. Halmen har paret själva samlat in från åkern. De har sedan pressat halmen till fyrkantiga hårda klossar, lagt in dem i facken i regelverket och sedan täckt allt med en tunn lervälling för att avsluta med en tjockare lera blandat med två tredjedelar sand, men också med lite hästskit för att bli lättarbetad. Och sen allra, allra ytterst ett kalkbruk blandat med lera.
– Vi hade 8 ton lera på husets väggar och totalt med sand och kalk över 30 ton lerblandning, berättar Carl-Johan.
Läs "Halmhuset som växte fram" i nr 6/2019.
Träregelstomme fyllt med halmbalar som är täckta med träfiberplattor.
Ecotopia på Österlen
Vid första anblicken kan man tro att det här huset på Ecotopia i Österlen är byggt av genomgående trä, men så är det inte. Och när man går djupare in i kärnan så hittar man träregelstomme fyllt med halmbalar som är täckta med träfiberplattor, därefter vassmattor som slutligen är lerputsat för hand i tre tunna lager. Finishen på husets innerväggar är av kaolinlera och husets yttervägg är av träpanel.
– Jag vill inspirera människor till att rita och bygga sina egna hus, säger Karin Malmgren som driver kunskapscentret Ecotopia där man även kan gå kurs i halm- och lerbygge.
Läs "Energieffektivt halmbalshus fullbordar Ecotopia" i nr 5/2017.
Lerväggarna målade med äggoljetempera. Kärnan består av halmbalar som är 48 centimeter tjocka.
Lerväggar målade med äggoljetempera
I Jesper Zander och Maja Lindstedts egenbyggda hus är lerväggarna målade med äggoljetempera. Kärnan består av halmbalar som är 48 centimeter tjocka. Och det fick ta sin lilla tid innan de påbörjade sitt stora husprojekt, trots att de har erfarenhet. – Vi var med och byggde på flera andra halmhus innan, och sedan när vi kände att vi hade tillräckligt med egna erfarenheter och metoder så startade vi med vårt eget, säger Jesper Zander som är journalist och snickare och Maja Lindstedt som är arkitekt, konsult och hantverkare inom ekologiskt byggande.
