Energimätare är inte dyra mot vilka besparingar du kan göra. De kostar bara ett par hundralappar och ger en ovärderlig inblick i vad saker faktiskt förbrukar, vilket är A och O för att kunna sätta in åtgärder.
Du kan förstås försöka spara i blindo, men om du inte mäter och räknar på faktisk förbrukning så kan det vara svårt att få en känsla över om du faktiskt åstadkommer någon förbättring. Med en energimätare kan du systematiskt mäta apparat för apparat och få en uppfattning om vad allting förbrukar. Sedan bör du jämföra med din normalförbrukning.
Det är enkelt!
Kolla senaste elräkningen, hur många kWh förbrukade hushållet förra månaden? Hur mycket blir det per dag i genomsnitt? När du har sådana siffror i huvudet blir det lättare att veta vad som är värt att göra.
Sätt till exempel energimätaren på TV:n, säg att den drar 200W. Hur många timmar är den igång en vanlig dag? Låt säga att det är 3 timmar. Då har du en förbrukning på 0.2kW * 0.3h = 0.6kWh. Om du har en dagsförbrukning på 10kWh så är det 6 procent. En apparat som drar mycket ström men används väldigt kort tid (micron, brödrosten etc) kanske inte gör så mycket, medan en lågförbrukare som står igång 24/7 (till exempel utebelysningen) kan bli mycket i längden. Några LED-lampor på totalt 20W som står på hela tiden kommer förbruka 0.48kWh på ett dygn. Det är nästan lika mycket som TV:n då.
När du mäter upp saker med en energimätare kommer du förmodligen hitta en del överraskningar. Jag upptäckte till exempel att ljudsystemet till min dator drog 15W i standby. Om det står igång 24/7 så är det 0.36kWh om dagen till ingen nytta. Det är faktiskt över 4 procent av vår totala förbrukning. Efter jag lärt mig det så var det en självklarhet att stänga det på strömbrytaren istället.
Vad mer kan du göra?
Som komplement till energimätare så kan det finnas statistik över din förbrukning hos din elleverantör. Prova logga in på deras hemsida och kolla runt. Hos min (SEOM) så finns all förbrukning ner på timnivå från 2015 när vi flyttade in. Mycket bra när man vill, dag för dag, se effekterna av de sparåtgärder man satt in, eller jämföra med samma period förra året. Särskilt för sådant som inte går att mäta med energimätaren, till exempel alla fast anslutna apparater såsom spisen, vitvaror, ventilation etc.
Det är bra att få en uppfattning om vad husets grundförbrukning är. Kolla vad det ligger på under några timmar när ingen varit hemma. Eller mitt i natten. Tänk efter vad kyl och frys, ventilation, och annat som är igång hela tiden kan tänkas ta. Det kan vara svårt att veta vad som är rimligt, men vår kyl och frys från 2016 snittar 30W respektive 35W i kontinuerlig drift. Det ger ca 1.5kWh om dagen, eller drygt 20 procent av vår totala förbrukning.
Passiva äggkokningsmetoden
Egentligen behöver ägg inte kokas. Det räcker att hålla ägget över cirka 70 grader så kommer både gulan och vitan att koagulera.
Gör så här:
• Ta minsta möjliga kastrull, gärna en såskastrull.
• Lägg i äggen och fyll med vatten precis så att det täcker äggen.
• Lägg på lock och koka upp.
• Stäng av plattan och vänta cirka 7 minuter.
• Häll bort vattnet och fyll på med kallvatten och vänta tills äggen är lagom varma.
Äter du ägg ofta så bör du överväga att skaffa en äggkokare. Den är mycket effektivare än både passiva eller traditionella metoden.
Justera ljusstyrkan på skärmar och TV-apparater
Det som i första hand styr strömförbrukningen i datorskärmar och tv-apparater är ljusstyrkan. Många har nog sina skärmar inställda som den kom från fabrik, eller har justerat någon gång till något som kändes bra, så det kan vara värt att prova dra ner ljusstyrkan lite grann och känna efter om det känns bra. Slå först på “eco-” eller “green-läge” innan du gör justeringar. Därefter provar du att dra ner lite tills du hittar ett läge som passar dig. Tanken här är inte att du ska dra ner det i botten och sen ha svårt att läsa på en alltför mörk skärm, utan det måste förstås fortfarande kännas bekvämt att arbeta.
I mitt fall fick jag ner arbetsskärmen från 81W till 68W genom att dra ner en aning. På samma sätt gjorde jag med TV:n, en äldre modell med plasma-teknik, som drog hela 320W. Efter att jag slagit på eco-mode och gjort en mindre justering av ljusstyrkan så fick jag ner den till 205W. Den upplevda skillnaden var ytterst marginell och det är inte säkert att jag skulle kunna avgöra på rak hand i ett blindtest om det var gamla inställningarna eller de nya.
Passiva pastakokningsmetoden
Det går att koka pasta både snabbare och energieffektivare än vad som står på paketet. Egentligen behöver inte pasta kokas alls. Det räcker om den håller över 85 grader under den angivna koktiden. Det kan vara svårt att pricka precis 85 grader och hålla tempen där för energioptimal kokning, men du kan komma ganska nära med en enkel metod.
Gör så här:
• Mät upp pastan och släng i kastrullen.
• Fyll på med vatten, bara så den täcker pastan och inte mer.
• Salta. OBS, du behöver mindre salt nu när vattenmängden är mindre.
• Lägg på lock och koka upp.
• När det börjar bubbla, lyft locket och rör om, lägg tillbaka locket och stäng sedan av plattan.
• Låt vila den angivna koktiden på paketet.
Byt belysning
Har du glödlampor, halogen eller ens gamla lågenergilampor (CFL) bör du givetvis omgående skicka dessa till återvinningen och byta till LED-lampor. Men även äldre LED-lampor kan vara värda att byta ut. Tekniken har nämligen gått framåt och du får allt mer ljus per watt. Ljusutbytet på de effektivaste lamporna ligger idag på över 160 lumen/watt. Många gamla LED-lampor kan ligga så lågt som 50 lumen/watt. Så för lampor som lyser många timmar om dagen kan det vara värt att uppgradera.
Jag har till exempel bytt en gammal 13W lampa i vardagsrummet på 1055 lumen mot en 7,8W, fortfarande 1055 lumen. Det är en besparing på 40 procent. Bytte också ett gäng fönsterlampor på 3,5W och 200 lumen till nya 1,8W och 250 lumen. Förutom halverad förbrukning så fick jag dessutom mer ljus. Räknar man på hur länge lamporna lyser en genomsnittlig dag så räknar jag med att tjäna igen pengarna redan om något år. Gamla LED-lampor kan du sätta på andra ställen där du inte är så ofta, exempelvis på vinden.
