I många gamla journalfilmer visas gamla gummor som liar stor ängar. Det ser så lätt och coolt ut och det har alltid retat mig att jag inte har lärt mig använda lien. Gräset bara lägger sig ner och lien fastnar.
Att slå med lie har många fördelar och det har fått ett rejält uppsving med nya odlare som vill hålla fritt framför sina torp och gårdar. Det slagna gräset kan man använda till täckodlingar. I Sverige har vi använt den hårda och lite tjockare sliplien – som man måste grundslipa på slipsten efter att man brynt den ute i fält. Det kräver en stor och tung roterande slipsten som var vanligt på gårdarna förr. För att lyckas få eggen vass krävs en hel del träning.
Vi fick lära oss Knacklie av Slåttergubben på Östgötaslätten. Knacklie är en annan typ av lie som man använder ute i Europa och Asien. Den är tunnare med mjukare stål som blir en hårdare egg när den knackas tunn.
Förut gjorde man detta genom att knacka på fri hand, men lättare är att skärpa bladeggen med en knackningsjigg. Då knackar man med en hammare och ett specialutformat städ. Ute på ängen har man med sig ett litet ovalformat bryne som man snabbt skärper lien med.
Ett långt träskaft, orvet, kan se olika ut och utformas efter användningsområde. Lyx är att få en specialutprovad till din längd och instruktioner om hur du ska använda den. Till skillnad från en standard i stål från varuhuset.
Hur gör man då?
Liebladet trycks ner mot jorden och sveps i en rörelse som skär av gräset. Det behövs lite träning för att få det att fungera och vinkeln är viktig. När man har använt lien i ett par timmar kan man bli vän med den. Men det kräver träning, som med allt i livet. Och får du till det riktigt bra så kan gräsklipparen och trimmern få lite semester i år.