– När jag började odla gjorde jag som alla andra, grävde och gödslade. Sedan läste jag en massa om täckodling, inte minst har svenske täckodlarkungen Börje Remstam inspirerat. Jag insåg snart att det organiska materialet omvandlades till näringsrik mull och att jorden blev alldeles fin och porös med täckodling – och att jag inte behövde gräva. Jag har inte använt en spade i mina odlingar sedan 2014.
Bella berättar allt om täckodling, odla utan spade, bokashi och hur anlägger en odlingsbädd med och utan kompost.
De senaste åren har Bella Linde lagt spaden på hyllan. Framför allt för att den inte behövs, det är ju helt onödigt att gräva, konstaterar hon.
– När jag började odla gjorde jag som alla andra, grävde och gödslade. Sedan läste jag en massa om täckodling, inte minst har svenske täckodlarkungen Börje Remstam inspirerat. Jag insåg snart att det organiska materialet omvandlades till näringsrik mull och att jorden blev alldeles fin och porös med täckodling – och att jag inte behövde gräva. Jag har inte använt en spade i mina odlingar sedan 2014.
Bella berättar allt om täckodling, odla utan spade, bokashi och hur anlägger en odlingsbädd med och utan kompost.
I kölvattnet av pandemin pågår en odlingsboom. Bella Linde, aktuell med boken Odla utan spade, tror att det ökande intresset beror på att odling ger så mycket mer än bara skörd.
– Att se saker växa, lära sig om biologisk mångfald och att få jobba med kroppen utomhus. Mitt liv blir berikat på många olika sätt säger hon.
De senaste åren har Bella Linde lagt spaden på hyllan. Framför allt för att den inte behövs, det är ju helt onödigt att gräva, konstaterar hon.
– När jag började odla gjorde jag som alla andra, grävde och gödslade. Sedan läste jag en massa om täckodling, inte minst har svenske täckodlarkungen Börje Remstam inspirerat. Jag insåg snart att det organiska materialet omvandlades till näringsrik mull och att jorden blev alldeles fin och porös med täckodling – och att jag inte behövde gräva. Jag har inte använt en spade i mina odlingar sedan 2014.
Människor har alltid grävt och plöjt och det har gett goda skördar. Vad är problemet?
– Grävning och plöjning har varit en del av odling i långa tider och det är fortfarande så de flesta arbetar, inte minst när det gäller större odlingsarealer. Och ja, visst fungerar det. Problemet är att man förstör strukturen i jorden, och gör livet surt för alla markorganismer som jobbar som galningar för att upprätthålla god jordhälsa. Dessutom finns det faktiskt ingen anledning att gräva. Genom att tillföra organiskt material uppifrån får markorganismerna käk att bearbeta till näringsrik mull. I England gör No Dig-odlaren Charles Dowding regelbundet tester där han odlar exakt samma grödor i en grävd och i en ogrävd bädd, och finner varje gång att den ogrävda bädden ger större skördar.
Det verkar krävas mycket kompost för att komma igång, behöver man alltså förbereda sig i flera år?
– Absolut inte. Du kan bygga en odlingsbädd med icke nedbrutet organiskt material och bara toppa med lite kompost eller köpejord inför sådd eller plantering. Materialet förmultnar under säsongen, och så fyller du ständigt på med organiskt material ovanifrån – som en slags direktkompostering.
Den som har en liten trädgård med odling och några fruktträd och en gräsplätt, har den tillräckligt med täckmaterial på sin tomt för grävfri odling?
– Troligen inte. Man får vara lite om sig och kring sig och fråga grannar och vänner om gräsklipp, kanske göra en deal med kyrkan om att få hämta gräsklipp och löv och inte minst se till att använda allt man kommer över. Efter ett tag blir man expert på att hitta täckmaterial överallt.
Sedan en tid har komposten kommit att betraktas som en miljöbov då den läcker växthusgaser, särskilt koldioxid som pyser ut när komposten grävs om och luftas. Bella Linde menar dock att det inte är ett skäl att sluta kompostera eftersom det är minst lika illa att inte ta vara på trädgårdsmaterial eller matavfall från köket. Dessutom påpekar hon att den negativa bilden av kompost kan nyanseras genom insikten att all årig organisk nedbrytning släpper ut gaser. Och hon menar att den som använder kompostering i täckodling är mer miljösnäll, eftersom markarbetarna, det vill säga maskar och små organismer, bryter ner materialet så att komposten inte behöver luftas. Även markarbetarna släpper ut gaser, men det blir mindre än en kompost som luftas.
Ett annat tips för att hålla växthusgaserna i schack är att fukthalten i trädgårdskomposten hålls nere under processens mest aktiva fas.
Finns det alternativ till traditionell kompostering?
– Javisst, till exempel den japanska metoden bokashi som kan ske i en hink inomhus. Metoden bygger på att matavfallet läggs i en luft tät hink där det varvas med effektiva mikroorganismer som syrar, eller fermenterar, matresterna. När materialet senare blandas med jord omvandlas det till mull på bara några veckor.
Bokashi brukar vanligen grävas ner i jorden, men till en ogrävd odling kan materialet hellre blandas med jord i en sluten men ventilerad hink, låda, tunna eller pallkrage. Där förvandlas bokashin till näringsrik jord som kan läggas direkt på odlingsbädden. Själv använder sig Bella Linde både av kompostering och bokashi.
– Om vintrarna kör jag bokashikompost hemma i lägenheten i stan, på landet har jag en trädgårdskompost och en hushållskompost. Men i huvudsak täckodlar jag, och då behöver jag inte vända komposten och därmed riskera att släppa ut koldioxid. Bella Linde har just flyttat från ett hyrt sommarhus till en egen liten gård. Där har hon byggt nya odlingsbäddar, ovanpå styv lerjord, och är otroligt nyfiken på hur odlingarna kommer att arta sig den kommande odlingssäsongen.
– Oj, vad jag ser fram emot det! Och så hoppas jag få en väldig massa tomater. Och squash. Och pumpor. Och lök. Och …
FAKTA. Så här enkelt anlägger du odlingsbädd
Det är nästan löjligt enkelt att anlägga odlingsbäddar till en ogrävd odling, dessutom går det snabbt, hävdar Bella Linde. När väl materialet är insamlat går anläggningen av en No dig-bädd på ett par timmar. Ramar behövs inte, men att använda till exempel pallkrage är möjligt för den som vill.
I korthet går det till så att odlingsytan bottnas med ett tjockt lager tidningar eller kartongpapp som kväver gräs och ogräs. Därefter kan odlingsbädden byggas upp i flera lager, så kallad lasagnebädd. Föst med en rejäl bunt kvistar grenar och/eller träflis och annat trädgårdsskrufs ovanpå pappersmaterialet. Därefter växtrester, tång, gräsklipp, ogräsens och löv.
Bella Linde rekommenderar att löven finfördelas med gräsklipparen, för då går nedbrytningen snabbare. I lasagnebädden varvas olika 5–10 centimeter tjocka lager med olika material.
– Det kan inte bli för mycket, och så länge materialet inte är grovt spelar det ingen roll i vilken ordning du lägger lagren, förklarar Bella Linde.
Däremot är det viktigt att vattna mellan varje lager under anläggningen och att bädden kröns av ett lager av 5–10 centimeter tjockt lager finsmulig trädgårdskompost och/eller välbrunnen stallgödsel.
FAKTA. Så här anlägger du odlingsbädd på kompost
Det är även möjligt med en odlingsbädd som enbart bygger på kompost. Då behövs ett 15–20 centimeter tjockt lager kompost ovanpå pappersmaterialet.
Om tillgången till helt färdig kompost är begränsad går det att bygga bädden med till exempel 5–6 centimeter halvkomposterad stallgödsel i botten, 5–6 centimeter halvfärdig trädgårdskompost i mitten och 5–6 centimeter helt färdig kompost som topplager.
Om odlingsbädden anläggs på hösten ska den täckas med mörk odingsduk, halm, ensilage eller löv inför vintern. Men att anlägga på våren går också bra.
En genväg för den som inte har tillgång till så mycket organiskt material kan vara att odla potatis. Den är en effektiv och enkel första gröda på en ny odlingsplats eftersom den bryter mark genom att gräva och luckra jorden med sina rötter. Då räcker det att grunda med ett papperslager, lägga ut sättpotatis och täcka med ett tjockt lager halm, minst 30 centimeter. När pappersmaterialet har förmultnat under halmen kan potatisezn rota sig i jorden. Efter hand fyller odlaren på med mer halm eller annat täckmaterial. Nästa år är bädden ogräsfri och naturligt luckrad för nya grödor.
Text: Rebecka Bohlin
