Mögel – vad gör man?

Nära fyra av tio vatten- och fuktskador uppstår i badrum. Fuktskadorna är oftast en konsekvens av felaktiga materialval och konstruktioner, samt svag ventilation. Vad ska man göra när olyckan är framme – och hur vet man att möglet är borta? 

När vi flyttar till en ny lägenhet, en hyresrätt i ett 30-talshus i en bostadsområde strax söder om Stockholm, så vägrar fastighetsförvaltaren att besiktiga lägenheten. 

– Vi gör inte detta vid byten av hyresrätter, svarar fastighetsförvaltaren, trots att jag insisterar. 

Det blir ingen besiktning. 

Huset, som är byggt på 30-talet, ägs av en privatperson men förvaltas av ett företag, som också förvaltar ett 70-tal andra fastigheter i Stockholmsområdet. De gemensamma utrymmena i fastigheten är sparsamt renoverade, men lägenheten är ljus med milsvid utsikt och har många originaldetaljer – som en vägg med trådglas i köket och snidade skåpluckor i trä från 30-talet. Så jag är glad ändå. 

Sju månader senare upptäcker jag svartmögel i badrummet. Detta efter att min son fått eksem och jag astma – och jag, på allvar, tänker; är det inte konstigt att jag fortfarande har pollenallergi i oktober? 

 

Jag ringer igen. Gör det till en sport att ringa varje morgon, samma tid.

Till slut skickar fastighetsförvaltaren en hantverkare, som är anställd hos dem. Hantverkaren vill gärna tona ner omfattningen av fuktskadan och kallar svartmöglet för ”smuts som finns i så gott som varenda badrum”. 

De föreslår ändå att de ska knacka ner allt kakel och byta ut silikonlisterna, vid duschväggen, där kaklet möter våtrumsmattan och runt toalettstolen. Det visar sig dessutom att avloppet inte är tätt – och inte heller varit det under tiden vi bott i lägenheten. 

 

De gör dock ingen så kallad mögelutredning. Ingen fullskalig fuktmätning. De mäter inte heller halten av mögelsporer i luften, vilket exempelvis Anticimex rekommenderar att man ska göra. Åtskilliga mögelsorter, men inte alla, producerar gifter (toxiner) som främst sprids via luften. Gifterna kan påverka immunförsvaret och ge upphov till exempelvis allergiska och astmatiska besvär. Svartmögel kan frigöra toxiner, som är giftiga att andas in – och därför är det viktigt att också rena luften vid saneringen. Även om man eliminerar ”källan”, så kan mögelsporerna finnas kvar. 

Jag ringer igen och insisterar på att få en fullvärdig mögelutredning, med hänvisning till detta, innan de åtgärdar badrummet. En sådan kostar  drygt 3 300 kronor, exklusive kostnader för provtagning. På Anticimex råder de mig att citera ur miljöbalken. Så jag citerar och får min ”utredning”, även om de också denna gång skickar en firma som ej mäter fukthalten eller mögelsporer i luften. 

 

Det visar sig att möglet främst är ytligt och att badrummet är renoverat, på billigaste vis, med kakelplattor direkt fästa på stenvägg utan tätmassa och inte ens sitter fast i själva väggen. Det finns alltså inget material, som kan mögla under. 

Men listerna åtgärdas, ventilationen förstärks med nya ventiler, skadat kakel byts ut, avloppet tätas, avloppsrören i gjutjärn spolas och hela lägenhetens ventilation ses över. 

­– Det här badrummet är ett riktigt fuskbygge. Så här skulle man inte få renovera i dag, konstaterar en av hantverkarna som utför åtgärderna.  

Det sorgliga med den här historien är att inga åtgärder gjorts om jag inte bråkat eller sökt information själv. Om jag inte varit så ”jobbig” som jag var. 

Här intill publicerar Kloka hem en slags lathund för fuktskador, i fall olyckan är framme.

 

Alexandra Sundqvist

 

Så säger miljöbalken:

Definitionen av olägenhet för människors hälsa avser en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan fysiskt eller psykiskt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Hälsoskydd är åtgärder för att förebygga eller undanröja sådana olägenheter som fukt, mögel, lukter och luftföroreningar i inomhusmiljön. Vid bedömning av olägenheter ska hänsyn tas till allergiker och barn som är något känsligare än normalt.

Miljöbalkens 2 kap 3 §, "Försiktighetsprincipen", innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. Avsaknaden av vetenskaplig bevisning får inte användas som en ursäkt för att skjuta upp åtgärder.

Ansvaret för att utreda och åtgärda olägenheter som förorsakar hälsobesvär ligger på fastighetsägaren. Men det är kommunens Miljöförvaltning som ansvarar för tillsynen att miljöbalken efterlevs och de har kunskap att avgöra om utredningar och mätningar i sjuka hus-ärenden är tillräckliga för ett beslut om "olägenhet för människors hälsa"

Svartmögel i badrum

Upptäcker du svarta prickar mellan kakelplattorna på badrumsväggen är det med stor sannolikhet svartmögel du ser.

Svartmögel är dock ingen specifik mögelsvamp, utan snarare ett samlingsbegrepp för mögelsorter som är färgmässigt likartade. Ett vanligt exempel på svartmögel är Cladosporium, som ofta förekommer på målade fasader. Andra exempel är Stachybotrys, Aspergillus, Penicillum och Fusarium. 

 

I likhet med annat mögel trivs svartmögel i fuktig miljö och kan bilda kolonier i våtutrymmen, källare, vindsutrymmen, krypgrunder och på fasader. Möglet kan också uppkomma i tapeter och på väggar inne i bostadsutrymmet om luftfuktigheten är mycket hög eller om det förekommer fuktskador. Förutom luftfuktigheten beror tillväxten på var möglet är lokaliserat och vilka temperatur- och ljusförhållanden som råder.

Enligt en undersökning från Trygg Hansa där man intervjuat husägare säger sig 16 procent ha upptäckt svartmögel i sitt hus. Det är rimligt att tro att svartmögel är betydligt vanligare, då det förekommer i många utrymmen som är svåra att inspektera. 

 

Källa: Bygga Hus

 

Checklista: Fuktskador och mögel

Starka dofter, plastmatta som bubblar sig, missfärgat innertak och långsamt läckande vattenledningar. Detta och mycket mer kan vara – eller leda – till fukt- och mögelskador. Fukt ökar också utsöndringen av olika kemikalier i byggmaterial, genom att orsaka kemiska reaktioner i materialet, lösa upp ämnen och att genom ångvandringsprincipen transportera skadliga partiklar ut i luften vi andas. Till exempel avges skadliga kemikalier från fuktig mineralull och fuktiga golvmattor. 

Lukten. Starka dofter. Känner man det när man kommer hem eller att vänner nämner att det luktar konstigt i till exempel ett rum är det ofta ett tecken på en fuktskada. Glöm inte undersöka dolda utrymmen som t ex inne under diskbänken.

Kallvind. Missfärgat innertak – fukten kommer antingen utifrån via regn, eller via fuktig, varm inneluft som kondenserar mot det kalla innertaket.

Källare. Starka dofter. Inredda källare är ofta drabbade. I en oinredd källare är det sällsynt med skador.

Badrum. Plastmatta som bubblar sig, kakel som lossar, klinker som släpper vid golvbrunnen. Kontrollera att genomföringar i våtutrymmet är täta.

Kök. Golvet sviktar konstigt. Långsamt läckande vattenledningar, som t.ex slangar till diskmaskin, kan med tiden ge rötskador och förstöra hela köket.

Fönster. Färg som släpper i fönstrets nedre del är tecken på att kittet/tätningen inte längre fungerar. Imma på insidan fönstret är en indikation på att ventilationen är dålig i rummet.

Putsfasad. Sprickor, infästningar och vinklar där fasaden möter fönster och dörrar är svaga punkter. Rensa hängrännor och stuprör så regnvattnet inte svämmar över och väter ner fasaden – den kan frysa sönder när kylan kommer.

Krypgrund. Inspekteras sensommar/höst.

Dolt vattenläckage. Detta är svårt att upptäcka, men ett sätt att kolla är att stänga av alla kranar – rör sig vattenmätaren fortfarande finns ett dolt fel. Tips: Ska du resa bort en längre period bör du inte ställa ner värmen lägre än till 12–15 grader. Är det kallare kan fuktskador uppstå.

Källa: Villaägarnas Riksförbund

Hur går en mögelsanering till?

En mögelsanering innebär inte bara att ta bort möglet i bostaden utan också att ta bort orsaken till möglet.

Så när du eller företaget som hjälper dig med mögelsaneringen väl har fått bort möglet måste även det som orsakat fukten ordnas. En process där man sanerar mögel kan då se ut på följande vis: 

Mögelundersökning: Du eller en fackkunnig undersöker visuellt skadorna och tar eventuellt in en mögelhund som med hjälp av lukten letar upp möglet. Sedan kan man även ta prover på möglet för att på så vis avgöra vilken typ av mögel som ansatt bostaden.

Fuktmätning: Det kan också vara aktuellt att göra en fuktmätning för att se var orsaken till möglet uppstår.

Ventilation: En annan del av saneringen är även att kontrollera byggnadens ventilation för att på så vis se om skadorna kan ha uppstått genom denna inte fungerar.

Saneringen: När man väl hittat orsaken till möglet så är det dags att ta bort mögelskadorna. Det finns olika metoder för detta varav några av de vanligaste metoderna är ozon och kemi. 

Luftrenare fungerar kortfattat så att en elektronisk utrustning placeras i det drabbade området. Man kan också använda luftrenare som sanerar med hjälp av fotokatalys eller ozon.  Fotokatalytiska luftrenare renar primärt genom ultraviolett ljus och sekundärt genom hydroxylradikaler, negativa joner samt en mycket liten mängd ozon. Fotokatalytiska luftrenare sliter inte på ytor som rena ozonaggregat gör. Ett stort problem i samband med mögel är ofta kvardröjande problem med lukt. Ovan beskrivna luftrening med fotokatalys eller eller ozon hjälper också mot lukten. Men man kan dessutom behöva måla om och tvätta kläder. Efter en längre tid avklingar lukten om mögelkällan är avlägsnad.

Kemisk sanering går ut på att pensla på en kemisk mögeldödande substans som också tränger in i virket effektivt – det senare rekommenderas inte ur ekologisk synpunkt. 

Då det inte bara är möglet som är giftigt utan dessvärre också de mögelmedel och saneringsvätskor som används. Avstå därför från att använda konventionella, giftiga svampdödare (fungicider) som bland annat baseras på hälsovådliga, klorerade kolväten. 

Naturliga mögelbekämpningsmedel: Om ett material är starkt mögelsmittat måste det bytas ut. Vid ytligare angrepp kan saneringen bestå i att tvätta med alkoholhaltiga medel, diskmedel, femprocentig ättika eller sodalösningar.  På ytor där mögel har tvättats bort ska man inte måla med dispersionsfärger utan bara med kalk- eller mineralfärger eftersom dispersionsfärgerna ger mögelsvamparna näring. Kalk är speciellt bra i vid mögelangrepp då kalken har en antiseptisk verkan. Den har traditionellt använts för att måla ladugårdsväggar tack vare denna egenskap. 

Källa: Mogelsanering.nu och Ekobyggportalen

Täcker försäkringen fuktskadan?

Den försäkring som eventuellt kan täcka en mögelskada eller kostnaderna för en sanering är hemförsäkringen eller villaförsäkringen.  I bägge fallen är dessa försäkringar ett mycket viktigt skydd – i fall mögelskadan eller fuktskadan sker. Det är nämligen så att om fuktskadan eller mögelskadan uppkommer och den beror på en läckande ledning, en kyl eller frys eller någon annan vitvara inomhus kan försäkringen täcka detta. Om du är osäker om din hemförsäkring eller villaförsäkring täcker detta ska du kontakta ditt försäkringsbolag för att rådfråga dem.

Det är dock viktigt att veta att försäkringen inte täcker mögelskador som uppstår på grund av fukt utifrån eller om de har uppstått på grund av felaktig byggteknik. I sådana fall får man kontakta byggfirman, hyresvärden eller bostadsrättsföreningen för att begära ersättning från dem. 

 

Källa: mogelsanering.nu

Tips! 

Vill du göra en mer grundlig undersökning och förvissa dig om vilken typ av svartmögel som finns i bostaden bör du anlita ett företag som utför mögelanalyser. Provtagning är den säkraste utgångspunkten för rätt åtgärder.