Att borsta tänderna i avloppsförorenat brunnsvatten kan räcka för att du ska bli sjuk.
Den goda nyheten är att du med rätt val och små ekonomiska medel kan få en toa- och avloppslösning som är mer miljövänlig än kommunalt avlopp.
Det grönaste valet är en torrtoa där avfallet kan bli en kretsloppsresurs i stället för ett problem. Men lugn. Inget stinkande dass. Idag finns moderna och luktfria komposttoaletter.
Vattentoaletten ett civilisatoriskt misstag?
Redan de gamla romarna hade vattenklosetter. När en engelsk urmakare uppfann vattenlåset på 1700-talet fick vattentoaletten större spridning men det dröjde till omkring 1920 innan den blev vanlig i Sverige.
Uppfinningen har ibland kallats för ett civilisatoriskt misstag. Vattentoaletten förbrukar en tredjedel av vårt dricksvatten, förorenar våra vattendrag och belastar reningsverken. Och möjligheten att tillvarata näringsämnen i urin och fekalier förloras.
I reningsverken blandas toaletternas svartvatten med gifter från industrier, trafik och jordbruk och det rötslam som bildas är på grund av sitt höga giftinnehåll olämpligt som växtgödning.
Torrtoaletter mest miljövänligt
I städerna finns än så länge inget praktiskt alternativ till vattenklosetten men med enskilt avlopp kan du välja en miljövänlig torrtoa som inte förbrukar något vatten. Det är dessutom ett billigare alternativ där en enklare avloppslösning räcker.
Toaletternas Royce Royce – en långtidskomposterande mulltoa?
Torrtoaletten för kanske tanken till ett stinkande utedass, utkylt på vintern och fullt med flugor på sommaren. Men idag finns luktfria inomhusmodeller med solcellsdriven ventilation, LED-belysning och uppvärmd toasits där fekalierna långtidskomposteras och bara behöver tömmas vart 40:e år!
Kloka hems reporter besöker uppfinnaren Carl Lindström som under trettio år utvecklat den långtidskomposterande toaletten CompostEra. Carl Lindström och hans partner Nanna Svendsen använder den själva i sitt hus utanför Stockholm.
– Jag har arbetat mycket med att få bort alla stötande intryck, säger Carl Lindström och öppnar toalettlocket.
Det enda som syns är ett svart hål. Toalettröret är gjort i svart, ljusabsorberande plast. Här blir inga synliga efterlämningar och bråk om vem som inte använt toaborsten.
En del blir lite för nyfikna på det svarta hålet.
– I amerikanska nationalparker där CompostEra används hittar man en del solglasögon i behållarna, berättar Carl Lindström som bott och arbetat som miljöaattaché i USA under många år.
Toaletten är luktfri genom att den är försedd med ventilation som samtidigt avfuktar badrummet. Fläkten kräver inget elnät utan kan drivas med solcellsladdade batterier.
En uppvärmd sits och en svag belysning från toan möter användaren.
– Så att man inte måste tända badrumsbelysningen och bli klarvaken på natten, förklarar Carl Lindström.
Användaren behöver inte tänka på att kissa på rätt ställe. Det finns ingen urinseparerande toainsats utan allt hamnar i samma behållare som hos Carl och Nanna är placerad i källaren. (I hus utan källare kan behållaren placeras i mark, ett utrymme bredvid toaletten eller under en trapp med toaletten en halvtrappa upp).
Urinsepareringen sker i behållaren, där urinen efter att ha sipprat ner genom en bottensats av sågspån, torv och frystorkade bakterier leds till separat tank, som töms någon gång om året.
Urinämnet har då omvandlats till nitrat. Vätskan är nu lukt- och bakteriefri och används som växtnäring på tomten.
Fekalierna långtidskomposteras till mull. Maskar kan tillsättas för att snabba på nedbrytningen. Efter två år i tanken återstår 30 procent av den ursprungliga massan, efter nio år endast två procent. Det gör att en slamsugningsbil bara behöva tömma behållaren cirka vart 40:e år. Systemet klarar periodvis frysning på grund av den stora buffertkapaciteten.
– Hemligheten är att lämna det i fred. Då sköter allt sig självt, säger Carl Lindström och tillägger att den långa lagringen isolerar smittämnen och läkemedelsrester. De flesta skadliga ämnen förstörs.
På grund av sina många goda egenskaper har CompostEra ibland kallats mirakeltoaletten. Ett fullgott och miljövänligt alternativ till WC kan tyckas.
Men kommunen insisterar på att småhusområdet där Carl Lindström och Nanna Svendsen bor ska anslutas till kommunalt VA.
– Till en kostnad av minst en halv miljon per hushåll, när en sådan här toalett kostar runt 30 000, säger Carl Lindström.
Vissa kommuner är mer framsynta. I Tanums kommun är det numera krav på urinsortering/torrtoalett vid all nybyggnation av enskilda avlopp. Här finns också samarbete med lantbrukare som hämtar urin hos hushållen.
Till sist visar paret sitt växthus på den kuperade tomten. Jorden ligger ännu naken men snart kommer det odlas grönsaker här som göds med vätskan från CompostEra.
– Tomaterna blir smakrika eftersom urinen tillför mikronärsalter till skillnad mot konstgödsel som bara innehåller gödningsämnen, säger uppfinnaren Carl Lindström.
Övriga mulltoaletter och multrum
På marknaden finns ett stort utbud av andra, mer kortidskomposterande mulltoaletter. De har inte samma buffertkapicitet och kräver därmed tätare och kostsammare tömning samt omrörning och strötillsats då och då.
Alternativt kan du gödsla dina odlingar med fekaliemullen. Den anses smittsäker om den lagrats i minst två år. Men många är ändå obekväma med sådan användning.
På mindre mulltoaletter sitter avfallsbehållaren direkt under toalettstolen. I större system placeras den i husets grund eller källare och kallas då multrum. Där finns ett kärl som används och ett för efterkompostering. För fungerande nedbrytning måste multrummet eller själva latrinkärlet vara uppvärmt. El kan ibland krävas.
Enligt en undersökning som Tanums kommun gjort är de flesta mulltoainnehavare nöjda men vissa rapporterar problem med flugor och översvämning, speciellt i små system som lätt blir för blöta och där vätskan kan rinna ut på golvet.
Utedass
Ett traditionellt utedass kan vara ett alternativ om du har fritidshus. Det är en billig och enkel lösning som finns att köpa i själv-bygg-satser med ett kärl som används och ett för efterkompostering. En urinsorterande insats minskar problem med flugor och lukt och tunnan fylls heller inte lika snabbt.
Viktigt att tänka på för dig med komposteringstoa
Före installation av komposttoalett måste du vara klar över om du har nog med grönyta för spridning av det lagrade innehållet eller om latrinhämtning finns där du bor. En del kommuner har slutat med det. Samarbete med lantbrukare som hämtar urin finns i vissa kommuner.
Ska du själv använda urinen krävs minst 40 m2 yta per person och år. Urin är en snabbverkande gödning med minimal smittspridningsrisk. Gödslingen ska ske nära markytan under växtsäsongen men inte på grönsaker som snart ska ätas.
Fekaliemull måste lagras minst två år innan användning. Cirka 10 m2 yta per person och år behövs.
För egen urin- och fekaliehantering krävs anmälan och i vissa kommuner tillstånd
Frys, förbrännings och paketeringstoaletter
I en frystoalett fryses avfallet ned till cirka 10 minusgrader. Toaletten kräver el. Problem med tinande latrin i samband med hämtning förekommer.
I paketeringstoaletten försluts avfallet i plastfolie. Paketen har lett till svårigheter för kommunens avfallshantering och toaletten har på vissa håll förbjudits. Numera finns biologiskt nedbrytbar folie där ”paketen” kan komposteras.
I en förbränningstoalett bränns avfallet till aska med hjälp av el eller gasol. En kaffefilterliknande påse används vid toabesök som vid”spolning” ramlar ned till förbränningskammaren
Toaletten förorenar inget vatten men el eller gasolåtgången kan bli hög vid permanentboende. Utsläppen motsvarar de från moderna vedpannor.
Vakuum eller separatortoalett – den näst bästa lösningen
En vakuumtoalett har du nog använt på tåg eller flyg. Den förbrukar minimalt med vatten (ca 0,5 liter mot cirka 6 liter för wc), genom att avfallet spolas bort med vakuum istället för med självfall. Tysta modeller finns idag. Eftersom vakuum endast uppstår vid spolning är energiåtgången låg men el krävs. Toaletten kopplas till en sluten tank.
Det finns även ett system som är en blandning av WC och komposttoa. Efter nedspolning skiljs den flytande vätskan här från avföringen i en separator. Fekalierna komposteras. Ultraviolett ljus eller fosforfälla kan ibland behövas som extra urinrening då.
Checklista inför val av avloppsteknik:
• Vilken typ av toalett ska du ha?
• Hur känsligt är området där du bor, vilken kravnivå gäller?
• Hur mycket belastas toasystemet? Används det regelbundet eller periodvis( t.ex.vissa minireningsverk mår inte bra av det).
• Finns regelbunden elförsörjning (vilket vissa system kräver)?
• Finns möjlighet till service och slamtömning?
• Kan du tänka dig en lösning som kräver underhåll eller vill du ha ett mer självgående system?
