Fönster och passivhus

Fråga: 

Vad är ett passivhusfönster för någonting?

 

Svar:

För att skapa ett hållbart samhälle måste vi börja bygga bättre hus, det vill säga hus som är både energieffektiva och har ett bra inomhusklimat. När det gäller energieffektivitet så finns det idag certifieringssystem för såkallade passivhus, alltså extremt energieffektiva hus. Sådana hus får inte använda mer än 15 kWh/m2 och år för uppvärmning och för varmvattenproduktion. Det finns utbildning om hur man bygger sådana hus och det finns beräkningsmodeller där man kan räkna fram hur man kan uppnå kraven genom mer isolering, bättre fönster och värmeåtervinning från ventilationen. Dessutom skall husen vara lufttäta och inte ha köldbryggor i sina konstruktioner. I och med detta har det också börjat tillverkas speciella produkter som man kan använda sig av för att uppnå de hårt ställda passivhus kraven. Det handlar främst om fönster, ytterdörrar och FTX-aggregat (det vill säga ventilationssystem för från- och tilluft med värmeåtervinning).

Det har visat sig att fönstren har en mycket viktig roll i passivhusen. Fönstren har ett sämre U-värde än väggarna, så för mycket fönster innebär större energiförluster, men för lite fönster innebär att man får in för lite dagsljus i bostaden. Dagsljus är viktigt för vårt välbefinnande och om det blir för mörkt inomhus måste vi tända lamporna oftare, vilket innebär ett onödigt energislöseri. Vi sätter inte in fönster i våra hus för att spara energi utan för att kunna se ut och för att få in dagsljus. 

Fönsterglasen har blivit betydligt bättre och energieffektivare. Bilden visar ett fönster med 3-glas. Foto: propassivhausfenster.net
Fönsterglasen har blivit betydligt bättre och energieffektivare. Bilden visar ett fönster med 3-glas.

Fönsterglasen har blivit allt bättre, de har blivit energieffektivare samtidigt som de släpper in mycket ljus. Glaspartiet (oftast 3-glas) i passivhus fönstren kan numera uppnå ett U-värde på 0,5, så den svaga länken har istället blivit fönsterbågen och fönsterkarmen, samt hur man bygger in sitt fönster i väggen. Detta har lett till fönsterkonstruktioner med isolering inbyggd i fönsterbågar och fönsterkarmar för att minska värmeledningen genom dessa. Karmen byggs även in i väggen och man ser till att isoleringen kragar ut över densamma så mycket som möjligt. Därför placeras fönstren en bit in i ytterväggen och inte som förr i fasadlivet. Det är också viktigt att öppningsbara fönster skall sluta tätt när de är stängda. Därför är i stort sett alla passivhus fönster inåtgående, och karm och båge är utformade så att man får plats med dubbla tätningslister. 

Men fönstren släpper också in solvärme, vilket ibland kan leda till obehagliga övertemperaturer inomhus, något som passivhus kraven inte accepterar. Därför är de flesta fönstren i passivhusen försedda med någon typ av solskydd. Det kan vara fasta solskydd såsom takutsprång, skärmtak eller utstickande ramar kring fönstren, eller rörliga solskydd såsom markiser, persienner, gardiner eller fönsterluckor. Persiennerna och gardinerna som löper i skenor, är vanligtvis placerade utanför fönstren men de kan också vara inbyggda mellan glasen inuti fönsterkonstruktionen. 

Glaspartier i fönster med mycket låga U-värden kan ibland få imma på utsidan, vilket stör utblicken. Men solskydden minskar även risken för detta eftersom de avskärmar fönstren inte bara från solen på dagen utan även från den kalla natthimlen på natten. Det är just värmeutstrålningen från fönstret mot den mycket kalla natthimlen som gör att fukten kan kondensera på det yttre glaset och bilda imma. Det är samma effekt som gör att vi måste skrapa bilrutorna vissa kalla vintermorgnar.

Allt detta kommer naturligtvis att påverka det arkitektoniska uttrycket i våra hus, så det som kommer att göra att vi kan se vilka hus som är passivhus kommer att vara fönstren.

 

Vill du ställa en fråga till Varis om ekologiskt byggande? Skicka då in din fråga till klokahem@etc.seSkriv Fråga Varis i ämnesraden.

Varis Bokalders är en av Sveriges mest namnkunniga arkitekter inom ekologiskt och energisnålt byggande. Han har skrivit flera böcker, bland annat Byggekologi – kunskaper för ett hållbart byggande tillsammans med Maria Block.