Hampa (Cannabis Sativa L.) är en ettårig växt som är tålig mot sjukdomar, insektsangrepp och torka och med 120 till 180 dagar lång växtcykel. I en blygsamt tilltagen beräkning ger hampan en avkastning på 10 ton biomassa per hektar och år, men oftast mer. Ekologisk odling ger lika bra resultat som konventionell, men klimatpåverkan blir mindre. Växten passar utmärkt in i en ekologisk växtföljd och är en hållbar källa till råmaterial i en lokal biobaserad ekonomi.
Tusentals användningsområden
Det sägs att det finns 50 000 användningsområden för de olika delarna av hampan och det är nog inte så långt ifrån sanningen. Hampans olika delar kan användas inom livsmedel, kosttillskott, läkemedel, byggnation, isolering, energiframställning, plast och kompositer, textil, vävda och non-wovens, papper, ytbehandlingar, bläck, smörjmedel, kosmetika, fytoremediation, djurströ och mycket annat. Cannabis har dokumenterats som en säker, pålitlig medicinalväxt utan allvarliga biverkningar i tusentals år
Effektiv kolsänka och hälsosam för jorden
Hampa anses av forskare världen över vara en av de effektivaste växterna för att producera biomassa, vilket sker genom fotosyntesen. I ett ton hampa binds cirka 0,45 ton kol eller 1,63 ton CO2 i form av cellulosa, hemicellulosa och lignin. Hampans djupa rötter syresätter jorden och drar upp näring från de undre jordlagren. Den behöver sällan bevattnas. Dessutom hindrar den naturlig tillväxt av ogräs på åkrar. Därmed lämnar den marken i ett bättre skick än innan.
En bevandrad kulturväxt
Hampa har odlats och brukats på jordens alla kontinenter i flera tusen år, även i Norden. Fibrerna är den starkaste, tåligaste naturliga fibern som finns, vilket är anledningen att man förr använde hampa till segelduk, kanvas och tågvirke. Hampan tog människan över världshav och kontinenter! Hampfrö har konsumerats av människor åtminstone sedan medeltiden. På 1930-talet tillverkade Svenska Röda Korset en näringsdryck som kallades Maltos-Cannabis, som såldes över hela välden.
Hampindustrin under återuppbyggnad
Kunskapen om hur hampa odlas, bereds och används föll glömska när hampa blev förbjuden i Sverige och större delen av den industrialiserade världen från 1930-talet. Efter 2003, då industrihampa blev lagligt att odla i Sverige gjordes en del forskning på SLU men av olika anledningar minskade odlingen gradvis igen till endast 70 hektar år 2017. Tack vare den ökade efterfrågan på biobaserade råvaror samt Cannabinoider ökar intresset för hampa inom näringslivet igen. Utveckling av innovationer baserade på hampa och beredningsteknik kommer igång igen. Den ideella organisation Hampanätet - Industrihampaföreningen i Sverige, (www.hampa.net) arbetar med frågor som rör hampa och jobbar parallellt med dess Europeiska motpart European Industrial Hemp Association (www.eiha.org) för att öka kunskapsnivån och användningen av hampa industriellt.
