Timmerhus

Hus byggda av liggtimmer är en gammal traditionell byggnadskonstruktion, som har förekommit i Norden sedan 800-talet. I ett äkta timmerhus byggs väggarna upp med massiva timmerstockar vilka hålls ihop med knutar som låser stockarna vid varandra och ger en mycket stabil konstruktion med lång hållbarhet. Till knuttimring användes vanligen rakvuxen tall eller gran. Bäst anses vinterhuggen kärnfuru, av tätvuxet tallvirke vara. 

Timmerhus ger ett bra inomhusklimat tack vare träets hygroskopiska och värmemagasinerande egenskaper. Gamla timmerhus är byggda av kraftiga handtimrade stockar, moderna timmerhus kan vara byggda av maskinfräst timmer. Timmerhusets nackdel är att väggarna i regel inte får så bra isoleringsegenskaper som krävs idag. Men genom att välja tjocka stockar, vindtäta ordentligt mellan stockarna samt isolera mer i tak och golv kan uppvärmningsbehovet minskas väsentligt. Man kan naturligtvis också tilläggsisolera timmerväggarna på utsidan, till exempel med porösa träfi berskivor och sätta på en vindtät papp och en lockpanel ytterst som fasadmaterial.

Skiftesverk

Skiftesverk är en annan gammal träbyggnadsteknik. Väggar i skiftesverk består av liggande, grova plankor som är infällda i stolpar med spår. Denna teknik möjliggör även användande av relativt korta plankor, vilket är en fördel i områden som saknar högväxt barrskog. Skiftestekniken utfördes framför allt i ek i stolpar, syll och hammarband. Byggnadssättet har därför stark koppling till ekens utbredningsområden. Virket för utfyllnad mellan de lodräta stolparna är beroende av virkestillgången i trakten. På öar samt vid kusten är virket oftast genomgående ek i hela konstruktionen av byggnaden, i områden med barrskog används furu samt gran. Skiftestekniken är virkesbesparande. Jämfört med knuttimring går det åt ungefär hälften så mycket virke som för att bygga ett likadant hus i skiftesverk. På Gotland kallas skiftesverkshus för Bulhus.

Korsvirkeshus

Korsvirkeshus har ett fackverk av trä som utgör en bärande stomme. Det består av varandra korsande bjälkar och stolpar, ofta förstärkta med snedstöttor. De fyr- eller trekantiga facken som bidas av stommen, fylls ut (utfackas) med murverk eller med ett lerklinat flätverk. Att bygga med korsvirke är ett virkesbesparande sätt. Korsvirkeshuset ursprung var troligen i medelhavsområdet.

Under medeltiden började korsvirkeshusen att uppträda i Mellaneuropa och spred sig därifrån till Tyskland och Danmark. Dess konkurrenskraft låg främst i den minskade virkesåtgången. I Sverige, före gränsförändringarna på 1600-talet då delar av dåvarande Danmark blev svenskt, förekom i stort sett ingen korsvirkesbebyggelse på landsbygden. Husen i Skåne och Danmark skilde sig väsentligt från den svenska trähustraditionen och det var i och med att de gamla östdanska landskapens inkorporerades i Sverige som vi fi ck en tradition av korsvirkesbebyggelse. Korsvirket fortsatte att vara det dominerande byggnadssättet på Skånes slätter tills 1800-talet öppnade upp för nya metoder och material i husbyggandet.

Träregelstommar

Ursprungligen var våra trähus massiva konstruktioner av trä. På grund av virkesbrist och framväxande sågverksindustri ersattes timmerhusen så småningom allt mer av träregelhus. Träregelfacken spikades igen på både utsidan och insidan med masonit eller träpanel, varefter facken fylldes med kutterspån.

Husen försågs slutligen med en lockpanel av trä som fasad. Trähusbyggandet gick alltså från att vara en homogen, massiv konstruktion till att bli en fl erskiktskonstruktion. Träregelhus byggdes ofta som lösvirkeshus. Byggmästaren införskaffar det virke och övrig byggmaterial som behövs. Virket kapas i de längder som behövs enligt ritningarna och de nödvändiga väggsektionerna spikas ihop.

Väggar reses och fästes i grunden och stabiliseras i sidled. Innerväggar reses, varefter bjälklaget och takstolar fästs på hammarbandet. Att bygga i lösvirke är ett relativt enkelt byggnadssätt, eftersom skivor och isolering är anpassade för modulbygge med centrumcentrum (cc) avstånd på 60 cm, vilket är rådande standard i byggbranchen.

Lättregelstommar

När man bygger energieffektiva hus med tjocka väggar så får man problem med massiva träreglar. Dels för att det inte finns så tjocka reglar och dels för att massiva träreglar blir en köldbrygga i den superisolerade väggen. Därför bygger man sådana hus med lättreglar, som i princip består av en yttre och en inre regel hopfästa med en tunn skiva, en hård träfiberskiva eller en tunn OSB-skiva.

Massivträhus

Korslimmat trä, KL-trä, även kallat massivträ, är en träbaserad byggprodukt som är uppbyggd av ett ojämnt antal skikt bestående av hyvlat trä. Normalt används tre, fem, sju eller nio skikt. Varje skikt består av fingerskarvade lameller (brädor) lagda sida vid sida. I varje skikt är brädorna lagda i rät vinkel relativt intilliggande skikt. Skikten limmas samma och pressas ihop. Att bygga med KL-trä innebär ett helt nytt tänk där man får total kontroll över projektet, från idé till färdigställande. Logistik, leverans och installation planeras i förväg, vilket resulterar i färre beslut och därmed färre fel.

Snabb stomresning och färdiga ytskikt på insidan innebär dessutom korta byggtider vilket sparar kostnader och oro för dåligt väder under byggtiden. Trots namnet massivträ, kompletteras väggen oftast med ett tjockt lager isolering, antingen av träfiber eller lös cellulosafiber för att få en välisolerad vägg. Det är viktigt att isoleringen placeras på väggens utsida så att massivträblocken inte mister sin förmåga att magasinera värme inifrån huset.

Dymlade massivträhus

Limmade massivträskivor innehåller lim som ofta emitterar formaldehyd. Men det finns också massivträskivor som inte är limmade utan där träbrädorna är hopfästa med dymlingar (träpluggar) istället. Dessa kan man använda om man vill bygga ett helt giftfritt hus och få ett sunt inomhusklimat med så lite emissioner från kemikalier som möjligt.

Timmer med luftspalter

IsoTimber är ett företag som har börjat tillverka ”timmerhus” där timret är försett med luftspalter för att öka isoleringsförmågan i ytterväggen. Av dessa moduler kan man sedan bygga upp sitt eget hus. Så som ni ser så har teknikerna hur man bygger trähus förändrats en hel del genom historien. Men alla verkar överens om att det är mycket bättre ut klimatsynvinkel att bygga i trä istället för med armerad betong. Det är därför som trähusbyggandet, med moderna byggmetoder, har fått en renässans.