I Lauras och Eriks badrum doftar det speciellt efter en varm dusch.
– Det är naturdoft, en jordig doft blandad med olivtvål, säger Laura. För här i Rundbalshusets badrum har man byggt med så mycket naturmaterial som det går. De har vågat, velat och lyckats få det så hållbart som möjligt. Vi träffas på ett café för att få veta mer, i somras var vi uppe och såg badrummet, och nu vill vi ha detaljer. Om allt, men vi börjar med den mörka väggen.
– Det är biokol blandat i lerputsen, säger Laura som fick idén på Facebook. Det ger en matt, mörk och gnistrande finish. Och jag ville undvika alla farliga kemikalier som finns i vanliga byggmaterial. Biokol tillverkas genom att man hettar upp organiskt avfall i syrefri miljö. Den syrefria tillverkningen släpper inte ut någon koldioxid, vilket gör biokolet klimatpositivt.
– Vi kunde på det här sättet ersätta 80 procent av sanden i putsblandningen med biokol. Lera i sig fungerar ju för att buffra luftfuktigheten och biokol neutraliserar doften, det blir som ett kolfilter. Och så blir det ju väldigt snyggt, säger Laura.
Funkade biokol som kolfilter då?
– Absolut, dofterna neutraliserades så att lerputsen inte luktar, även när den var blöt, trots att det är hästgödsel i den.
– Skrubbar man biokolsväggen, så blir det svart. Jag kan göra den vattenavvisande med linolja, men har avstått, det är bättre att väggen är diffusionsöppen och buffrar luftfuktigheten.
Grund i flera lager
Badrummets grund har byggts upp i flera lager, hållbart hela vägen upp och ner. Det är en halvmeter hasopor och ovanpå det finns 15 centimeter foamglasplatta, värmeslingor och slutligen 6 centimeter lergolv som är behandlat med varm linolja. I lergolvet har man bakat in 3 centimeter tjockt duschkar. Från duschkaret övergår väggen sedan till tadelakt.
– Det blev jättefint men egentligen ville jag ha en hel dusch i tadelakt, alltså med väggar och golv, men tillgänglighetsreglerna satte stopp för det. Vi hittade ett platt duschkar av återvunnet material, som är sandblästrat så att man inte halkar på det och svängbara duschdörrar i glas. Vi har tadelakt bara på väggen i duschen och bakom vasken.
Inget material likt det andra – glaset, tadelakten, stålarmaturen.
– Vackert men dock känsligt, säger Laura. Det är lätt att städa tadelakt, men man får bara använda olivtvål. Det tog 14 timmar att putsa och polera med en fin sten, och ”jag älskar tadelakt” poängterar Laura, men, stänker du ättika eller grönsåpa på tadelakten, när du rengör glaset eller duschkaret, så lämnar det spår som inte går att få bort helt och hållet.
Varför blev det tadelakt då?
– Jag gillar den levande, otroligt lena ytan, det var kul att putsa och polera! Utöver det slipper jag fogar och får en heltäckande vattenavvisande yta. Dessutom är det en miljövänlig kalkbaserad puts som fungerar som ett fungicid, och ett utmärkt sätt att förhindra mögel.
Minskar smittspridning
I Rundbalshuset har mandelat upp badrum och toalett.
– Vi har badrum för dusch, badkar, och en framtida bastu, och sedan en egen torr komposttoalett, med urinseparation, och med egen frånluftsventilation. Det minskar smittspridning som med vanliga vattentoaletter. Där kan bakterier lätt spridas över hela rummet när man spolar med öppet lock, förklarar Laura.
Det är ett rätt ”ovanligt” badrum. Blandningen av material och texturer, som lerputs och tegel, kanske man inte hittar i ”vanliga” badrum. Träpanel i innertak är det som skulle kunna klassas mest vanligt. Vatten biter inte på tegelstenarna, som inte bara är funktionellt, utan också väldigt snyggt.
De har kalkylerat alla risker, och framför allt minskat risker för en vattenläcka, bland annat via flera golvbrunnar. Badrum och kök ligger nära varandra så avståndet mellan ledningarna är korta. – Det enda stället vi har byggt in rören är i innertaket, det är för att komma över hallen men annars har vi valt att ha synliga kopparrör. Det är också lätt att stänga av vattnet om det behövs, direkt inne i förrådet i huset (trots att vattenanläggningen är i garaget, vi har egen brunn).
Något ni ångrar?
– Inte direkt, vi har bara inte hunnit installera bastu eller badkar. Vi funderar på elbastu men det kan ju bli dyrt i drift. Vi har egen elförsörjning via solceller, men inte på vintern såklart. Då är det bättre med badkar, vi kan värma vattnet med ved (eller solfångare från mars till september).
Rundbalshusets ekobadrum
• Duschkar är av återvunnet porslin och glas, Cradle to Cradle certifierat (Silestone Ecoline Cosentino).
• Grundisolering och platta är av återvunnet glas och lergolv.
• Väggarna är isolerade med halmbalar.
• Innerväggarna är av återbrukade tegelstenar och lerbruk
• Biokol har blandats i puts, för att buffra luftfuktigheten och testa funktionen som “kolfilter”.
• Trätaket i badrummet har isolerats med en blandning av lera och halm.
• Trästommen är upplyft 50 centimeter i badrummet, det minskar risk för vattenskador och vilar på porotonblock (tegelmurblock), så det är inget trä nära golvet utifall att det skulle uppstå en vattenläcka.
• Porotonblock (tegelmurblock) och perlit (isolering, vulkanisk mineral) utgör också en del av isoleringen bakom lerputsen i badrummet, alltså oorganiska material som inte kan ta skada av vatten.
