Varför inte vattenburen plastfärg?
Den mest använda färgen idag är vattenburen plastfärg, latex/akrylatfärg. Ibland felaktigt kallad ”vattenbaserad färg”. Färgen är baserad på plast men är vattenlöslig. Det är en lättmålad färg som torkar genom att många små plastkulor klibbar ihop och bildar en sammanhängande film. Färgen har ersatt nästan alla tidigare lösningsmedelsburna färger som gav målarna hjärnskador. Men det finns goda skäl att undvika även plastfärgen:
• Den är petroleumbaserad. Basen är fossil olja som har många miljömässiga nackdelar och till skillnad från till exempel linolja kommer ta slut en dag.
• Färgen innehåller miljö- och hälsoskadliga tillsatser som mjukgörare, konserveringsmedel, filmbildare, konsistensgivare, tensider och skumdämpare.
• Färgen är statisk och drar åt sig smuts. Den åldras fult. Många tycker att den ser plastig ut på ett föga tilltalande sätt.
Nanopartiklar ny fara?
Nanopartiklar blir allt vanligare i produkter som färg och spackel. Forskare oroas eftersom nanopartiklar liknar asbestfibrer, men är extremt små, ca en miljondels millimeter. De kan finnas i bland annat kimrök, titanoxid och zinkoxider och utgör en fara främst vid slipning.
Miljömärkta färger
Många plastfärger är miljömärkta till exempel med EU-blomman eller Svanen. Tyvärr är märkningarna inte någon garanti för verkligt hög miljöprestanda. Snarare är kraven branschanpassade. Plastfärgen kan aldrig bli ett riktigt bra miljöval även om vissa fabrikat, som Jotun Lady, kommit långt när det gäller att få ner emissionerna.
Farliga konserveringsmedel och bristande innehållsdeklarationer
Hälsomässigt är tillsatserna värre än plasten. På sistone har det kommit larm om att allt fler målare drabbas av svåra allergier mot konserveringsmedel, som MI och BIT, i färgerna. Ämnen i byggvaror måste inte innehållsdeklareras under en viss koncentration. Tillverkarna kan då använda olika tillsatser i låga doser utan att behöva ange en enda.
Plastfärgerna avger också ämnen till inomhusluften, framförallt de första månaderna efter målning. Enligt professor Carl Gustav Bornehag finns misstänkta samband mellan allergier hos barn och propylenglykolestrar i inomhusfärg. Att låta ett spädbarn sova i ett nymålat rum är därför ingen god idé.
Vad kännetecknar en bra färg?
Det finns många bra alternativ till plastfärgen. Gemensamt för dem är att de inte är petroleumbaserade eller innehåller skadliga tillsatser. De baseras på ämnen från växt- eller mineralriket, är diffusionsöppna och lösningsmedelsfria.
Färger som baseras på linolja
Färger med linolja som bindemedel har använts sedan urminnes tider. De har en stark tradition i Sverige och exporteras utomlands.
Linoljefärg, med en koncentration på 40-50 procent, används till snickerier inom- och utomhus. Färgen har bra träskyddande förmåga och flagnar inte, vilket är skönt när det är dags att måla om. Stora fabrikat är Engwall och Claesson, Ottossons, Wibo och Allbäcks.
Emulsionsfärg, för vägg och takmålning, görs av linoljefärgstillverkarna. Här är linoljekoncentrationen 10-20 procent. Vatten, pigment, fyllmedel och ibland cellulosalim är andra ingredienser. Emulsionsfärg torkar snabbt men uppnår full styrka först efter några veckor. Färgen ger matta, limfärgsliknande ytor som blir vattenfasta och tvättbara.
Äggoljetempera
Äggoljetempera passar för vägg-, möbel- och konstmålning och redan Michelangelo använde färgen när han målade sina fresker. Äggoljetempera reflekterar ljus på ett fint sätt och ger levande ytor som förändras under dygnet.
Ägget fungerar som emulgator och förhindrar att linoljan och vattnet separerar. Ytan blir mycket slitstark tack vare den seghet som ägget och linoljan ger tillsammans. Äggoljetempera finns att köpa färdig på burk, från Ovolin, eller som torrpulver i påse, från Av Jord, där du själv tillsätter ägg och olja.
För och nackdelar med linoljebaserade färger
En stor fördel med de linoljebaserade färgerna är att de innehåller få och begripliga ingredienser. Linolja är en förnyelsebar naturprodukt med många goda egenskaper.
När linoljebaserad färg torkar bildas aldehyder som luktar en del. Aldehyderna är inte skadliga men kan verka irriterande på ögon och luftvägar för känsliga personer. God ventilation, värme och ljus förkortar torkprocessen. Vissa målare använder UV-lampor eller avfuktningsaggregat.
På starkt sugande ytor, som puts, kan det finnas risk för flammighet och linoljelukten sitter i längre.
Vit färg med mycket linolja i gulnar om den inte ljusexponeras. Så vill du ha kritvita ytor inomhus ska du välja en annan färg.
Se upp med lösningsmedel
Naturligt är inte alltid bra. Inte bara lacknafta utan också vegetabiliskt balsam- eller citrusterpentin är miljöfarligt och skadligt för kroppens fettrika organ som hjärna, lever och njurar. Välj bort färger med terpentin.
Trendigt med mineraliska färger
Ler- och kalkfärg är hett. Den isländska kalkfärgen Kalklitir skymtas i trendiga inredningsbutiker och till och med i vanliga färgaffärer.
Mineralfärger är luktfria och innehåller, beroende på fabrikat, få eller inga kemikalier. De kan användas för vägg- och takmålning på betong, puts och tegel men många mineralfärger fungerar också på gips och papperstapet. Mineralkornen ger en rå, lite putsliknande struktur med en matt textur . Vissa underlag kan behöva förbehandlas för bättre vidhäftning – hör med färgtillverkaren.
Lerfärg består av leror, pigment och kalk och ger en vacker matt yta. Lera är fuktbuffrande och färgen hjälper därför till att reglera fukthalten i rummet. Lerfärg sägs också vara fotokatalytisk, det vill säga kunna omvandla vissa skadliga gaser och dåliga lukter till ofarliga föreningar, som koldioxid och vatten. Lerfärg kan du hitta hos Deco Material &Design, Ekologiska Byggvaruhuset eller Färgriket.
Kalkfärg- ger ny dimension åt ljust och fräscht
I Sverige har kalkfärg hittills mest varit känd som utomhusfärg på kulturhistoriska hus, som de i Visby innerstad. Men stora kalkfärgstillverkare i Europa som Haga och Auro och Leinos saluför sina kalkfärger minst lika mycket som inomhusfärger med förträffliga egenskaper när det gäller att motverka fukt och mögelproblem. Kalk kan absorbera lukter och är antiseptiskt - en anledning till att man förr i tiden kalkade i ladugårdarna. Vitt och fräscht på riktigt alltså.
Men med kalkäkta pigment (ockror) kan du också få kalkfärgen i andra kulörer. Färgen ger ytan ett levande utseende som skiftar efter väderlek när mineralkornen bryter ljuset.
Silikatfärg – håller en evighet
Silikatfärg är extremt slitstark och UV-beständig. Det finns silikatmåningar som hållit i 150 år utan renovering. Styrkan kommer från bindemedlet silikat, vattenglas.
Silikatmålning utfördes förr genom att uppslammat pigment målades på väggen och sedan förseglades med vattenglas. Sådan 2-komponentsfärg kräver stor användarskicklighet.
Idag är färdigblandad dispersionssilikatfärg vanligast. Vissa fabrikat innehåller lite plast.
Silikatfärg är som kalkfärg antiseptisk och fuktöppen men ändå vattenfast. Färgen kan användas på alla torra, sugande ytor både inom- och utomhus som gips, tegel, betong och puts. Keim är det största fabrikatet. Andra märken är Beck, Auro, Haga och Leinos (Färgriket).
Naturfärg/naturfarbe
Naturfärgen har sina rötter i den tyska miljörörelsen. Den största tillverkaren är Auro som säljer färg för 55 miljoner euro årligen över hela världen.
Auro kallar sin färg för grön kemi och säger att den till och med är komposterbar. De är noga med att inte blanda i några syntetiska ämnen. Färgerna kan istället innehålla ingredienser som naturharts, växtalkoholestrar, akaciegummi och ricinolja. Leino är ett annat tysk fabrikat som säljs via Färgriket.
Sverige har en egen naturfärgstillverkare, Färgbygge. De har arbetat mycket på att få sina färger krämiga, droppfria och snabbtorkande, som” vanlig färg”. Extra viktigt då man vill nå yrkesmålare. Färgbygge har reducerat antalet ämnen från 32 till 8 i sin väggfärg och tagit bort ämnen som borax och lösningsmedel. Färgen har erhållit guldnivå i Eurofins emissionstest.
Ekovarianter av spackel, elementfärg och naturhartslackfärg hittar du också hos Auro och andra naturfärgsföretag. En annan färgtyp de erbjuder är kaseinfärgen som används mycket i antroposofisk arkitektur, till exempel som underlag för bivaxlasyrer.
Cathrine Bülow
