När Björn Wahlund, till yrket kock och kökschef för flera av Sveriges mest prestigefyllda kök, införde mer veganskt, mindre protein och mer säsongsbetonat på klassiska Gondolen var det en del som höjde på ögonbrynen. Restaurangen som var känd för sina ”redarluncher” med tillhörande nubbe skulle väl inte börja servera mera grönt? Men Björn stod på sig.
– Under en period var ”Dagens rätt” vegetarisk på måndagar vilket var nytt och mitt fel/förtjänst. Vi serverade ingen rödlistad fisk och handlade ekologiskt eller närproducerat i den mån det gick, säger Björn.
Så blev Björn pappa och hade ambitionen glasklar för sig. Han och sonen Hanse skulle laga mat tillsammans! Till en början såg det bra ut, Björn stoltserade med att hans son ”äter allt”. Men så blev Hanse äldre och mer kinkig vid matbordet. Plötsligt ratades det självklara, det som innan hade skyfflats in gick inte alls. Hanse ville äta mackor med smör – inget pålägg. Från att förberedelserna och måltiderna varit lustfyllda och roliga förvandlades de till tjat, konflikt och kamp.
Inifrån den verkligheten har Björn Wahlund gjort en kokbok för föräldrar fylld av hans bästa recept, knep och inspiration när vardagen är fylld av vabb, blöta overaller och matvägran. Även de vuxna ska tycka om middagen och alla ska kunna samlas, men kanske att grönsakerna får slinka med i badkaret en stund innan.
Hallå där Björn Wahlund, kökschef på Riche!
Viktigt i din bok är matminnen och deras roll i våra liv. Vilken roll har dina matminnen fyllt i ditt eget liv?
– Oerhört mycket. Jag har alltid funderat över smaker, konsistenser och njutning. Jag har nog förstått, först i vuxen ålder att jag kanske gått runt och funderat på mat lite mer än mina kompisar. Jag upplever också att det aldrig varit komplicerat eller problematiskt. Mycket annat i livet kan vara kantat av någonting som skaver, men för mig har kärleken till måltid, mat och smaker enbart varit positivt. Tills jag stötte på patrull med mina barn!
Ja, berätta, du är kock och så började din son Hanse att bara peta i maten?
– Ja, det var ju urjobbigt. Jag har jobbat som kock i över 20 år och mina matminnen och min mathistoria har väl egentligen alltid varit centrala, spelat roll, men när jag blev pappa för åtta år sedan fick jag en ny relation till mat, matlagning och måltid. Hanse åt först allt, sedan ingenting, och hur skulle jag förhålla mig till det? Jag har bitvis haft svårt att hantera matvägran och andra utmaningar kring mat och måltid. Jag har väl på grund av det spenderat mycket tid på att tänka på alltihop, hitta lösningar så att det fungerar både för mig och Hanse, och oss andra i familjen.
Ok, tre bästa tipsen till mig och min 2-åring då? På väg hem från föris, klockan är 16.30, han är trött, jag är trött. Vad ska vi laga?
1. Koka pasta, stek lite fryst majs, ta fram burken med salsa verde som du redan har i kylen. Riv en massa parmesan över alltihopa.
2. Gå in i butiken på vägen hem och köp en burk färdiggjord hummus, en gurka och morötter. Köp en god ost, en fuet och en baguette.
3. Koka klibbigt ris, stek grönsaker på hög värme med vitlök och ingefära och tryck ner lite färdig sås, soja, ostronsås typ, och stek varsitt ägg. Strössla lite sesamfrön.
Låt din son vara med, han kan leka med grönsaksrens och dricka isvatten, vips så är middagen plötsligt på bordet.
Det är befriande tycker jag att läsa din bok, det är som att du försöker avdramatisera matsituationen eller?
– Ja, så är det nog. Det är nog för att intala mig själv att avdramatisera. Jag kan nämligen ha svårt för det själv. Men det är viktigt som förälder att inte forcera eller trycka på, och en genuint avslappnad förälder är det bästa receptet för en lyckad måltid, eller barns aptit.
