Eko-guider

Hälsingegårdar

Publicerad 4 juli, 2017

Bommars i Letsbo Bild:

Kloka hem

Det är något visst med hälsingar. 1072 jagade de bort och martyrmördade den biskopsvigde missionären Stenfinn. 1317 slog de ihjäl sveakungens skatteuppbördsman. Det var inte förrän någon gång efter Gustav Vasas tid på tronen som tonårstrotsen avtog och de fann sig i att tillhöra konungariket Sverige. I stället för att hugga yxan i utomsocknes började de sätta huggen i traktens tallar och granar. Resultatet blev hälsingegårdarna, en manifestation av traktens rikedom och självständighet. 2012 upptogs sju av totalt omkring tusen gårdar som världsarv av FN-organet Unesco, efter att svenska staten tydliggjort att hälsingarna byggt ”fler och större rum för fester än bönder i resten av världen”. Men det är naturligtvis inte festandet som står i förgrunden, utan finsnickeriet, dörromfattningarna, de profilsågade fönsterfodren, brokvistarna, det folkliga schablonmåleriet, väggmålningarna, tapeterna med bibliska motiv, både lokala och dyra importerade sådana. Bland världsarven sticker hälsingegårdarna ut som ett av få objekt som representerar bönders byggande och kultur. Alla sju världsarvsmärkta hälsingegårdar är öppna för allmänheten, även om några av dem kräver förbokning.

Gunilla

Text