Elins tips: Bli en klimathjälte i din egen trädgård
Kloka hem
Det låter kanske lite överdrivet att bli en klimathjälte i sin trädgård, men mycket av de val vi gör i vårt hushåll påverkar i hög grad utsläppen i samhället. Trädgårdsmästaren Elin Starck delar med sig av sina bästa tips.
Text: Elin Starck
Skulle vi alla börja kompostera hemma, så skulle det minska vårt användande av fossila bränslen och även utsläppen av växthusgaser. Det kommer alltid att vara det bästa alternativet att välja den korta vägen.
Det finns mycket klimatnytta vi var och en kan göra i vår egen trädgård, balkong, kolonilott eller arbetsplats. Välj själv vilken nivå du vill lägga dig på – trädgård ska vara roligt och inspirerande!
Tänk cirkulärt
Kör bort så lite som möjligt av ditt organiska avfall. Utnyttja istället det som den guldgruva det är.
Det är egentligen lite absurt att vi väljer att betala för att köra i väg vårt matavfall, eller tar oss tiden att ta släpet med ris till återvinningen, för att sedan betala ytterligare en peng för några påsar jord på hemvägen.
Matkompost
Här kan man välja mellan en varmkompost eller en bokashihink. Båda ger fin och näringsrik jord, men där bokashi anses vara snäppet miljövänligare. Den är också mer nybörjarvänlig och tar inte så stor plats. Till en varmkompost behöver du en råttsäker tunna med lock och dränering i botten. Se till att ha gott om torrt material att varva din matkompost med samt något redskap att lufta din kompost med. Om du väljer bokashi så kan du köpa färdiga hinkar eller ordna egna. Det viktigaste är att kärlet sluter tätt och att du har en lösning för lakvattnet som bildas. Du behöver också ett bokashiströ eller en bokashispray att impregnera matavfallet med.
Trädgådskompost
Här kan du lägga allt ditt avfall från trädgården och resultatet blir finfin mull att använda i odlingarna eller för plantuppdragning tillsammans med matkomposten. För snabbare nedbrytning varva varva torrt material med grönt, och glöm inte att lufta din kompost. En bra placering för en kompost är i halvskugga då den måste hålla en jämn fuktighet för att nedbrytningen ska vara aktiv. I torra perioder kan du behöva vattna komposten.
Kvistar och grenar
Här har vi en riktigt outnyttjad guldgruva. Flisa ner grenarna och få ett ypperligt täckmaterial till buskar och träd. Du kan också blanda det in det i trädgårdskomposten. Mykorrizhasvamparna kommer att tacka dig!
Regnvatten
Dystra utsikter om extremväder kan både ge översvämningar och torka, oavsett så finns det inget skäl till att inte skörda sitt regnvatten från taket. Samla det i IBC-tank med en dränkpump och kran om du är lagd åt det händiga hållet, eller led bort vattnet i en damm. Det kommer glädja både insekter, fåglar och andra djur.
Härma naturen
Vi har genom historien varit så besatta av att tygla naturen i trädgårdarna att vi tappat blicken för hur naturen på ett genialiskt sätt har en plan för hur allt ska trivas och må bra, i det där som kallas ekosystemet. Genom att plantera vegetation likt ett skogsbryn, där träden är det översta skiktet som ger skugga och håller fukten, där buskarna bromsar vinden (och där de håller fukten), samt örtskiktet som täcker upp minsta lilla jordyta, så får man en nästintill självreglerande plantering.
Ett annat tips är att utnyttja växternas nischer. En del perenner och buskar bara älskar torr och mager jord (till exempel havtorn eller lavendel) medan andra tålmodigt står ut i torr skugga (såsom den söta hasselörten och sockblomman), eller för all del dåligt dränerad skugga (här trivs vissa ormbunkar, strandiris och dagliljor). Det finns en växt för alla lägen, utnyttja dem!
Mat åt insekterna
Det här är en mycket viktig punkt, även om du bara har en liten balkong, så kan du göra stor nytta. Villaträdgårdarna skulle mycket väl kunna vara räddningen för många insekter. De kan hjälpa till att bygga bryggor mellan områden för att insekter ska kunna sprida sig. Här finns det också potential med den mångfald av växter som finns i trädgårdarna.
Plantera tidigblommande växter såsom sälg eller pil, krokusar och vilda tulpaner och låt bli att klippa gräsmattan så tidigt. I England kallas det ”no mow may”, (klipp ej i maj), ett sätt att låta insekterna kom igång ordentligt på våren.
Minska på gräsmattan, öka ängsytorna. Det kan räcka med en kvadratmeter så gör det nytta.
Plantera blommande och fruktbärande träd eller buskar. Alla de är uppskattade av insekter.
Välj enkla blommor, perenner och rosor. De ger mycket nektar och pollen.
Odla, eller låt bli att rensa bort, värdväxter där insekter kan lägga ägg. Till exempel brännässla och röllika men också de allra flesta träd är viktiga.
Växter som är extra populära bland insekter:
Maskros
Sälg (tidig mat)
Kungsmynta
Timjan
Enkla rosor, såsom äppelros och mandarins
Anisisop
Klöver
Enkla dahlior
Solrosor
Boplatser åt alla
Insektshotell har glädjande nog blivit ett populärt inslag, och det är enkelt att sätta upp även på en balkong. Men det finns också andra boplatser som är uppskattade.
Fågelholkar och fladdermusholkar. Bjud in trädgårdens bästa hjälpare när det kommer till skadedjur och mygg!
Rishögar. Viktigt för att kunna ta skydd eller övervintra, men också viktigt för småkryp som lever på död ved
Död ved. Boplats för många insekter och svampar.
Sandhögar i sydläge är ett skriande behov för vissa solitära bin som bygger sina bon i sand.
Passa på att vara lite kreativ, en rishög eller vedstapel kan bli ett riktigt snyggt inslag i trädgården!
Odla jorden
En jord kan även den lagra kol, speciellt om den har ett rikt mikroliv. En tumregel är då att störa jorden så lite som möjligt, och att mata den med organiskt material:
Använd fasta bäddar och gräv så lite som möjligt.
Täck marken med organiskt material eller lägg på kompost som marktäckning och jordförbättring.
Du kan också så in martäckande grödor, till exempel grävklöver. Den bildar en fin grön matta och eftersom den har kvävefixerande rötter så hjälper den även till med gödsling av jorden.
Odla så länge som möjligt, tidiga grödor, martäckande undervegetation och även sena höstgrödor. Växterna kommer då att hjälpa till att hålla igång mikrolivet i jorden under längre tid och på så sätt binda mer kol i jorden.
Odla en så stor mångfald som möjligt, då får du en mångfald i ekosystem under jord också.
Tillsätt biokol, det gynnar mikrolivet, och du kan minska på gödslingen och bevattningen.