Intresset för att bygga flerbostadshus i trä har ökat markant i Sverige de senaste åren. Från att ha varit obefintligt på grund av ett förbud ända fram till 1994, har trähusbyggande i större skala länge legat på en mycket blygsam nivå.
– Det har tagit 20 år, men nu börjar det hända saker, säger Staffan Brege, professor i industriell ekonomi vid Linköpings universitet.
För två år sedan färdigställdes 2 600 bostäder i flerfamiljshus av trä runt om i landet. En kvalificerad gissning är att årets siffra hamnar någonstans mellan 3 000 och 4 000 nya lägenheter.
– Främsta orsaken till att det gått så trögt är vanan. Arkitekter, byggherrar och byggnadsarbetare är alla vana vid och utbildade för att arbeta med betong och stål. Det krävs en extra ansträngning att gå över till nytt material, säger Staffan Brege.
Han är övertygad om att utvecklingen kommer att ta fart i takt med att skogs- och träindustrin börjar investera och ta fram prefabricerade byggelement.
– Min bedömning är att vi redan år 2020 har kapacitet att klara omkring 10 000 bostäder i trähus. Tar vi hjälp av en mindre del import kan säkert hälften av samtliga nya lägenheter byggas på trästommar fem år senare, säger Staffan Brege.
Avgörande faktorer är att industrin klarar att garantera bra kvalité och att priset på träet är konkurrenskraftigt. I dag finns ingen som ifrågasätter det klimatsmarta med en övergång till att bygga bostadshus av trä.
– Det handlar främst om stora positiva effekter i form av lägre koldioxidutsläpp.
Att ersätta betong med trä i både stomme och fasad innebär en minskning av utsläppen med omkring 40 procent, säger Staffan Brege.
Halverar koldioxidutsläpp
Enligt Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, svarade byggandet för lika mycket koldioxidutsläpp som personbilstrafiken 2012. Och då byggdes ändå bara hälften så många bostäder som 2016.
Men det är inte bara under produktionen som klimatbelastningen är väsentligt lägre med trähusbyggande. Även under byggnadens livstid lagras avsevärda mängder kol.
En klimatanalys av ett åtta våningar högt trähus i Strandparken i Sundbyberg visar att koldioxidutsläppen är ungefär hälften så stora som i ett motsvarande betonghus.
I Göteborg finns redan exempel på bostadshus av trä i nya stadsdelen Kvillebäcken på Hisingen, men mest uppmärksamhet har den nyligen avgjorda tävlingen om markanvisning för två tomter på Gibraltargatan i Johanneberg fått. Här ska det byggas trähus med både bostads- och hyresrätter.
– Ett syfte med tävlingen var att få igång trähusbyggandet i Göteborg, säger Sofie Bårdén, utvecklingsledare vid fastighetskontoret, som också satt i juryn.
– Viktigt i bedömningen av de olika bidragen var därför möjligheten att använda samma tekniska lösningar även på andra platser i staden. Förhoppningen från våra politiker är att det inom kort ska startas fler trähusprojekt, fortsätter hon.
Solceller och odlingslotter
På den ena tomten blir det 45 bostadsrätter i ett projekt som Riksbyggen och Sweco Architects kallar Slå Rot. Och på den andra kommer HSB tillsammans med Case Studio att bygga 89 hyreslägenheter på mellan 32 och 110 kvadratmeter i projektet Osmos.
Hållbarhet har även i andra avseenden genomsyrat de båda vinnande projekten. Bland annat kommer det att finnas solceller på taket, möjlighet för de boende att odla egna grönsaker samt cykel- och bilpooler.
Eftersom det redan finns gott om studentrum och ettor i Johanneberg blir nästan alla lägenheter tvåor eller större.
Gibraltar herrgård, som i dag ligger på den anvisade marken, kommer att flyttas till närbelägna Orrspelsgatan. Herrgården har flyttats en gång tidigare, för drygt 50 år sedan när Gibraltargatan breddades.
Byggstart blir det förmodligen tidigast 2020.
