På Åfallet några mil utanför Hallsberg har Viktor och Elin Säfve skapat en skogsträdgård där träd, bär, buskar, grönsaker och örter samverkar och gynnar varandra – på skogens villkor. Men det viktigaste klimatarbetet, konstaterar Viktor, sker inte där.
– Bästa sättet att ta hand om sin trädgård är att engagera sig i det som händer utanför den. För om inte de stora ekosystemen runt oss fungerar så kan vi ju inte upprätthålla våra trädgårdar.
Efter att ha snirklat oss fram på en grusväg en bra bit in i skogen når vi till slut fram till Åfallet där Viktor och Elin Säfve håller på att etablera en skogsträdgård. Viktor möter oss vid grinden, under ett stort svart paraply. Ett häftigt regn strilar ner under en mörk himmel. Regnet ska visa sig vara ihärdigt, men vi tar oss ändå in i trädgården, där Viktor ger oss grunderna i vad de byggt upp och varför, i en trädgård som genast väcker tankar om hållbarhet.
Principen är olika skikt i odlingen, förklarar han: Träd i olika höjder, under dem buskar och så örter och grönsaker som marktäckare. När träden kommit upp tillräckligt i höjd kommer ytterligare ett skikt in, klätterväxterna, som slingrar sig längs trädens stammar.
– Artrikedomen är viktig. Olika träd, buskar och örter har rötter som går olika djupt, de använder näring ur olika skikt i jorden, säger Viktor Säfve.
De olika vegetationsskikten skapar en tredimensionell produktivitet som också är en anledning till varför skogsträdgården – liksom skogen – är mer produktiv än en veteåker, räknat i total produktion av biomassa.
Eftersom skogen sköter sig själv tror många att en skogsträdgård också gör det – men så enkelt är det inte, understryker Viktor.
– Etableringen kräver en del jobb. Skötseln är betydligt mindre än när du odlar ettåriga grödor. Men det innebär inte att du kan jämföra en skogsträdgård rakt av med en skog – den kräver ju inget jobb alls. I skogsträdgården behöver du fortfarande plantera, täcka och skörda. Det är en myt att det skulle vara skötselfritt. Men däremot jobbar du med växtkraften och slipper mycket av ogräsrensning och vattning. Du odlar grävfritt, behöver inte tillföra gödsel. Däremot kan du behöva vattna första och kanske andra året när du etablerar.
Så hur mycket jobbar ni?
– Det går inte riktigt att säga antal timmar per vecka. Men vi har fyra barn och jag är helt säker på att vi har haft mer tid för dem och för vårt engagemang för skog och biologisk mångfald, jämfört med innan vi hade skogsträdgården. Det är vårt liv helt och hållet, så vi gör det vi vill – hela tiden. Vill jag snickra på en koja med barnen gör jag det, vill jag skriva en debattartikel, då gör jag det.
Vi stannar länge vid en del av odlingen de kallat för Villaträdgården, som alltså är en mindre del av Viktor och Elins projekt: Åfallet Skogsträdgård.
Här samsas piplök, kinesisk gräslök, sötkörsbär, kärleksört, sibirisk flikrabarber, äppelmynta, sockerrot, rankspenat, olika vinbär, silverbuskar, smultron och jordgubbar… Fler än hundra olika arter, de flesta perenna.
Här finns inga kala eller outnyttjade ytor alls. Det ser förvånansvärt uppvuxet ut för att vara så nyanlagt. Hur kommer det sig?
– Eftersom vi har kunskapen om olika arter ser vi till att de gynnar varandra. Havtornet fångar in och fixerar kväve, det gödslar. Vallörten har djupa rötter och drar upp magnesium, fosfor och kalium. Växternas samspel är förklaringen till att ett körsbärsträd hos oss kan vara så pass kraftigt redan i ung ålder.
En annan förklaring är att skogsträdgårdsodlingen skapar ett gynnsamt mikroklimat som är relativt stabilt vad gäller både fuktighet och temperatur. Det blir motståndskraftigt, även mot väderförändringar.
– Vi minns alla sommaren 2018, som var extremt torr. Vi hade massor av bärbuskar och vi förlorade bara fyra. Och då vattnade vi inte alls, eller väldigt lite. Att växterna klarar sig beror dels på att perenna grödors rötter går djupare, men också på ett djupt lager mull som är täckt av nedbrytningsbart material. Täckningen minskar avdunstning – och bryts så småningom ner till ny mull som bevarar fuktigheten ytterligare.
odlar familjen framför allt när de nyanlägger ett område, eftersom det är en första bra gröda – och ger en riklig skörd redan under anläggningsåret.
– Potatis är en bra första successionsväxt. Vi lägger ut sättpotatis på en slagen gräsmark och lägger ensilage ovanpå. Då får vi kanske 200–500 kilo potatis på en säsong och vi har dödat gräset. Även pumpa och squash är bra som första gröda.
Att vårda och bevara skog och biologisk mångfald är något som engagerat Viktor Säfve i hela hans vuxna liv. Han arbetar ideellt med skogsfrågor i Sverige, men även med rysk skog, var en av grundarna av föreningen Skydda Skogen och har även varit skogsansvarig på Greenpeace Norden och ordförande för internationella Taiga Rescue Network. Samtidigt är han konsult i skogsvårdssfrågor och förvaltar naturreservat. På Åfallet ger han även kurser i skogsfrågor och skogsträdgårdsuppbyggnad, ofta med inbjudna gästföreläsare.
Artikeln som du nu har läst är en kortversion av en längre artikel publicerad i Kloka Hem nr 2 2021. Du kan läsa den i sin helhet i vår app.
Prenumerera här!
Text: Rebecka Bohlin
Foto: Zanna Nordqvist
