– Det är absurt att se hur mycket som slängs idag, konstaterar Leif Persson, när vi möts på ett kafé i Hornstull tidigt en morgon.
– Då menar jag överkonsumtionen i samhället överlag, oavsett om det gäller kök, kläder eller vad som helst. Titta, till och med mina arbetskläder kommer ju från Stadsmissionen, säger Leif Persson och pekar på sina blå, slitna snickarbyxor.
Han har arbetat som snickare i tjugo år och hans specialitet har blivit att platsbygga kök av återbrukat material. Visst händer det att han bygger ett och annat ”vanligt kök”, men det är när han kommer över fina gamla kök som ska rivas ut som det blir roligt på riktigt. Då gäller det att rädda vad som räddas kan.
– Jag är gammal miljöaktivist sen alltid, så intresset kommer väl därifrån, säger han.
– Sen finns också en kulturhistorisk aspekt i det här som jag tycker är viktig. Det åker ut så mycket fint gammalt hantverk och lägenheter förvanskas i väldigt hög takt till förmån för ett väldigt tillfälligt mode. Om några år kommer vi behöva gå på museum för att hitta ett gammalt kök.
Intresset för att renovera kök har ökat kraftigt de senaste åren. Det räcker inte längre med att köket ska vara funktionellt, snyggt och lättanvänt – det ska framför allt vara nytt! In med nyproducerade skåpluckor, bänkskivor och kakel för att driva upp priset på bostaden innan den ska säljas. Inredning som sedan, i värsta fall, rivs ut fortare än kvickt av nästa ägare, då inredningen inte föll hen i smaken. Detta slit-och-släng är något som skär i hjärtat på Leif Persson.
– Det finns en idé om att ett fräscht kök är detsamma som ett byta ut det. Det känns ju hemskt att det ska vara så. Men det känns också bra att försöka göra någonting åt det, säger Leif Persson.
– Ofta när jag kommer hem till folk som vill byta ut köket så undrar jag varför de vill göra något överhuvudtaget. ”Vi vill göra något åt vårt kök”, säger de. Men ni har vatten, kylskåp, skafferi som fungerar, vad är problemet? Visst, det är lite slitet, men det fungerar. Jag börjar alltid med att titta på vad som redan finns och ser vad som går att göra utav det.
Från byggbranschen och andra snickare bemöts han ofta med skepsis.
– De tycker att det här är dyrt, konstigt och svårt. Och visst, jämför du med ett enkelt Ikea-kök som du bara skruvar ihop så är ju det billigare, men det kommer inte att hålla hälften så länge. Om 15 år är det dags att byta ut det.
Totalt räknat så behöver inte ett återbrukskök kosta mer än ett nytt standardkök, menar Leif Persson. Dessutom gynnas han särskilt av skatteavdraget för renovering, rotavdraget, eftersom materialkostnaden är låg och och arbetskostnaden hög.
Var får han då allt gammalt material ifrån? Det kan vara i grovsoprummet, på Blocket eller att någon ringer och tipsar om när ett tjusigt gammalt kök ska hivas ut. Det gäller att ständigt vara på tårna och hålla ögon och öron öppna.
– Tyvärr kan jag inte ha ett så stort lager, så jag måste få iväg grejerna i ungefär samma takt som får in dem, säger Leif Persson och fyller på med mera kaffe.
– Ibland har jag rensning och bygger av allt jag har. Då tar jag med det till en bygge så får det bli det kök det blir utifrån de saker jag har liggande.
Under de senaste åren har han märkt av ett ökat intresse för hantverksmässiga renoveringar. Valet av det moderna, massproducerade Ikea-köket är inte längre lika självklart som tidigare.
– Jag tror att folk börjar bli medvetna mer på djupet om miljökris och klimatförändringar. Det handlar inte om att bara köpa ekologiska morötter längre.
Hans dröm är att den här typen av renoveringar skulle kunna skalas upp och bli mer standard. Som att arkitekter skulle kunna tänka in återbruk som material när nya hus ritas.
– Jag kan känna att det här räcker inte. Jag kan inte göra fler kök än vad jag redan gör, några på hösten och några på våren. Men det åker ut fler kök än vad jag hinner sätta in och jag vet ingen annan som håller på med det här.
Missa inte alla våra härliga ekokreportage! Prenumerera på Kloka Hem. Klicka här!
