Så tuktas en stol

Det låter som en saga. En ung Gavin Munro leker i trädgården, lägger märke till ett bonsaiträd som antagit formen av en stol. En äldre Gavin Munro genomgår många år senare en serie operationer för att räta ut ryggraden. Processen är lång, tidskrävande och framför allt – tålamodsprövande. Där finns också en vän som en dag påpekade att Gavin om någon borde kunna förstå hur det där bonsaiträdet måste ha känt sig när det av tiden långsamt lät sig formas till något möbelliknande. Och så har vi det där ögonblicket på en strand i San Francisco, där uppspolad drivved, skulpterad av havsströmmarnas och tidens tand, tryckte ned poletten i Gavins huvud och födde idén till att odla träd och forma dem till vackra och användbara former.

I dag går Gavin Munro i väntans tider. Om ett år eller två är den första stolskörden klar. Träd som i nio års tid böjts och spänts och töjts ska snart skördas, för att sedan hyvlas och finslipas till färdiga stolar. 50 planterade träd per år. 500 grenar som måste ledas rätt. 5 000 skott som måste beskäras i exakt rätt tid. Operationerna gav sannerligen Gavin Munro ett stoiskt tålamod. Och när allt är klart ska stolarna hålla i århundraden. Dessutom sägs hela processen kräva en fjärdedel av den energi som går åt för att tillverka en stol med konventionella metoder.