Vi har nog alla sett det utan att lägga märke till det. I skolan, på sjukhuset, i köpcentret, på tunnelbaneperrongen. Och förmodligen inte heller tänkt på hur mycket konststenen terrazzo faktiskt går att variera i utseende. Den bindande cementen går att få i vilken färg som helst. Och stenarna eller glaset – ballasten, även kallad – går också att variera nästan i det oändliga.
I princip är det bara att lägga in vad man vill. Granit, marmor, gnejs, glas, fluorit, karneol, bandagat, kalcit, oxöga, snäckskal. Plånboken är enda gränsen.
Något som inte är lika fritt är blandningen av storlekar. Helst ska de ligga mellan några millimeter och ett par centimeter.
– Blandningen av storlek är faktiskt väldigt viktig, säger Jesper Reis.
Jesper är delägare i Terrazzospecialisten AB, ett familjeföretag vars historia sträcker sig nära hundra år tillbaka i tiden. Som för övrigt bara är en bråkdel av den tid som människor använt sig av terrazzo-tekniken.
Ordet kommer från italienskans ord för terass och tekniken uppstod när venetianska mosaikläggare på 1400-talet upptäckte att de kunde använda stenrester som utfyllnad och dekoration. Resterna tog de med sig och fyllde ut lergolven i sina bostäder med. Vidgar man ramarna för vad terrazzo är kan tekniken dateras till tidig neolitisk period, 9 000–8 000 år före vår tideräkning. Terrazzo är åtminstone vad arkeologer kallar golven i byggnader från perioden. I västra Asien brukade invånarna blanda bränd kalk med lera, färglägga den med ockra för att sedan slipa till ytan.
Men tillbaka till Terrazzospecialisten. Förutom Jesper är också Ronny Tingström och Yasser Askar med när Kloka hem hälsar på för att be dem förklara hur man gör, som ett tips till den händige. Vilket inte alls går som det var tänkt.
– Nja, det är inte helt enkelt att lägga terrazzo. Man måste hålla reda på mönster, vara noga med underarbetet, ha en särskild, skyddande underliggande konstruktion, tänka på tätskikt beroende på var den läggs, tänka på att terazzon krymper när den stelnar, vara försiktig så man inte använder pigmenteringen fel, säger Ronny Tingström.
”Det är inte NASA-teknik”, försöker Yasser lugna oss med, men ju mer de beskriver, desto mindre blir viljan att leka Martin Timell.
Å andra sidan är slutresultatet bland det mest beständiga du kan hitta, känns levande, hårt, naturligt (alltså fritt från farliga ämnen), tungt (vilket är bra ur ljudmiljösynpunkt), obrännbart, miljövänligt (ännu mer så när det gjuts på plats) och billigare än de flesta jämförbara material.
Även ytan kan slipas på olika sätt, allt mellan helt slät och blank till nästan bubblig, så att ballasten sticker fram. Att tvätta eller vaska terrazzon kallas det. Då väntar man någon dag efter att terrazzon lagts, men innan den torkat helt, och så slipar man bort det yttersta lagret av betongen, men låter ballasten ligga kvar. Och sen slipas och poleras ytan.
Vad både Arkan, Ronny och Jesper flera gånger återkommer till är de nästan ”oändliga” möjligheterna som finns när man arbetar med terrazzo.
– Det är ju jäkligt kul när kunder vill vara med och skapa sina egna terrazzoblandningar, välja stensorter, glas eller färger. Och det gäller inte bara när man platsgjuter, utan också när man beställer färdiga plattor. Varje blandning blir ju unik, säger Jesper Reis.
