Årets orkansäsong i Atlanten blev ovanligt brutal i år. Stormen Harveys framfart i Texas, USA, följdes av Irma – den kraftfullaste orkanen på Atlanten som världen hittills skådat – till ovädret Maria som ”förstörde allt i sin väg” i Puerto Rico. Karibien läker fortfarande från dessa tre skoningslösa stormar. De har också lämnat skador efter sig som lett till skyhöga notor för försäkringsbolagen.
USA:s största försäkringsbolag, American International Group (AIG), har uppgett att de fått förluster på totalt 25 miljarder svenska kronor på grund av orkanerna Irma, Harvey och Maria.
Ökning av naturskador
I Sverige har vi inte haft samma frekvens av stormar som i USA. Men även här har försäkringsbranschen börjat märka av konsekvenserna av klimatförändringarna, säger Pär Holmgren, tidigare meteorolog på SVT och numera naturskadespecialist på Länsförsäkringar.
– Kostnaderna varierar mycket från år till år. Det blir ofta enskilda händelser som sticker ut i skadestatistiken, som till exempel stormen Gudrun och skogsbranden i Västmanland, de var båda händelser som förde med sig stora kostnader för försäkringsbolagen. Sen ser vi också allt mer frekventa skyfall som dyker upp här och var, säger Pär Holmgren.
Dagens ETC har låtit branschorganisationen Svensk Försäkring ta fram statistik över anmälda naturrelaterade skador till försäkringsbolagen. Det kan handla om till exempel skador som uppkommit till följd av stormar, skyfall och jordskred. Även om siffrorna varierar mycket från år till år så är trenden att antalet naturskador ökar.
Förra året anmäldes 7500 skador till en kostnad av 337 miljoner kronor. Vissa andra år har det varit upp till fyra gånger så mycket skador. Stormar orsakar allra flest anmälningar, följt av skyfall.
– Det vi vet är att klimatförändringarna kommer att leda till mer skador och då kommer också premierna att gå upp, säger Staffan Moberg, jurist på Svensk försäkring.
Sydsverige i riskzonen
Men ett ännu större problem är att vissa fastigheter ligger på så pass olämpliga ställen att de kan bli omöjliga att försäkra i framtiden. Särskilt utsatt är Sydsverige på grund av den stigande havsnivån.
– Större delen av Sverige har ju ganska stora marginaler eftersom vi har en viss landhöjning men det har inte Sydsverige. Framför allt stora delar av den skånska kusten är väldigt känsligt, säger Pär Holmgren och tillägger att det blir kritiskt då havet beräknas stiga en meter under detta århundrade, enligt FN.
– Då kan vi få ett scenario där vissa försäkringsbolag helt drar sig ur vissa riskområden, som till exempel Halland.
Pär Holmgren tillägger att Länsförsäkringar, som är ett kundägt bolag bestående av 23 olika försäkringsbolag, kommer att agera annorlunda i en sådan situation än ett riskkapitalistiskt och kommersiellt bolag.
– De kommersiella bolagen kan göra analysen att det inte går att tjäna pengar på marknaden i Halland och väljer då att lägga pengarna på Stockholm, Göteborg och Malmö istället. Men Länsförsäkringar Halland finns ju bara just där, för att sprida risker och stötta kunderna i Halland, säger Pär Holmgren.
Staffan Moberg, jurist på Svensk försäkring, beskriver hur det kan gå till för ett hushåll att bli av med sin försäkring.
– Det finns ett kriterium i försäkringen som säger att skadan måste vara plötslig och oförutsedd. Men säg att en fastighet blivit översvämmad tre gånger på fem år. Om det då sker igen det sjätte året så är det inte oförutsett och då kommer man inte längre att kunna få en försäkring för översvämning.
Hur långt fram i tiden ligger det?
– Det kan hända inom tio år, säger Staffan Moberg.
Vad tänker du om att det i framtiden kan bli hushåll som står utan försäkring?
– Vi tycker att kommunerna måste börja planera för det här. Tyvärr har man inte kommit så långt som jag hade önskat, säger Staffan Moberg.
Klimatanpassning krävs
Branschorganisationen Svensk försäkring har under de senaste tre åren undersökt hur långt kommunerna kommit i sin klimatanpassning. Det handlar bland annat om hur kommunerna kartlägger risker och hur de arbetar med att ta fram klimatförebyggande planer.
– I den senaste rankningen kunde vi se att 20-30 kommuner är riktigt duktiga på klimatanpassning, men de allra flesta är riktigt dåliga. Ungefär en tredjedel har inte kommit igång alls. De kommuner som inte kommit igång måste börja tänka sig för ordentligt – för det kommer inte bara att drabba kommunens invånare utan också kommunerna själva, i form av ett dyrare kostnadsläge, varnar Staffan Moberg.
