Bastu, sauna, kölna, ångbad, brydestuga, ria, svettrum, pörte, badstuga, turk. Kärt barn har många namn. Blickar vi ut i världen och tillbaka genom historien kan vi fylla på med fler. Indianerna hade sitt inipi, ryssarna sin banja, turkarna sitt hammam, aztekerna sitt temescal och japanerna sin mushiburo.
Hur det började vet ingen. Däremot att det aldrig handlat om att bara bli utvändigt ren. Redan de gamla kelterna brukade krypa in i upphettade hyddor, lovprisa gudarna, sjunga protogospels och ägna sig åt andlig introspektion. Aztekerna å sin sida valde att förlägga flera av livets viktiga stunder – mandomsriter, barnafödslar, begravningar och andra ceremonier – till sin variant av svetthydda.
Här i Norden har liknande utrymmen använts för att torka malt, säd och lin, för att röka och konservera fisk och kött och, sägs det, för att fatta viktiga beslut. Åtminstone i Finland, där saunan, inte sammanträdesrummet, traditionellt varit platsen där de avgörande besluten fattas.
Huruvida 80-gradig värme verkligen sätter fart på hjärncellerna och de kognitiva förmågorna låter vi vara osagt. Teorin har trots allt vissa brister. Eller så glömde man bara att ge varandra en omgång med riset innan finska folket bestämde sig för att skicka punkbandet Pertti Kurikan Nimipäivät till Eurovision 2015.
Att ett näst intill kokhett luft- eller ångbad sätter fart på andra kroppsfunktioner verkar däremot klarlagt. En finsk studie från 2015 visar att medelålders män som bastar fyra till sju gånger i veckan löper 50 procent lägre risk att drabbas av dödliga hjärt-kärlsjukdomar och 40 procent lägre risk att dö i förtid oavsett orsak. Dessa positiva hälsoeffekter tycks också gälla flera av de riskgrupper som på grund av hjärt-kärlproblematik tidigare avråddes från att basta.
I en annan, japansk studie noterades att även rökare, diabetiker och personer med höga kolesterolvärden lyckades förbättra sin kärlfunktion redan efter två veckors dagligt bastubad.
– Mekanismerna bakom är inte helt kartlagda. Förmodligen är orsakerna multifaktoriella, säger Hans Hägglund, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Svenska bastuakademiens läkare, som nu under 2016 arbetar med en metaanalys av ett hundratal studier om bastubadande och dess effekter.
I korthet bidrar bastubad till stärkt immunförsvar, sänkt blodtryck, till att hålla blodsockret i schack, öka cirkulationen, minska spänningshuvudvärk och nedstämdhet och via svetten till att rensa kroppen på tungmetaller och annat skräp som vår moderna livsstil smyger i oss.
– Det är inte för intet bastubad kallades de sjukas apotek förr i tiden, säger Hans Hägglund.
Ytterligare fördelar kan vinnas genom att följa den urgamla riten att med ett vrål rusa ut ur bastun och hoppa ned i närmsta kalla pöl. Inte för att det kalla doppet i sig ger någon välgörande effekt, däremot kontrasten mellan värme och kyla, som utlöser endorfiner – kroppens eget morfin – och adrenalin, vilket i sin tur ökar välbefinnandet och skapar en euforisk känsla.
Adolfo Diaz
