För hälsans skull – och därmed basta!

Bastu, sauna, kölna, ångbad, brydestuga, ria, svettrum, pörte, badstuga, turk. Kärt barn har många namn. Blickar vi ut i världen och tillbaka genom historien kan vi fylla på med fler. Indianerna hade sitt inipi, ryssarna sin banja, turkarna sitt hammam, aztekerna sitt temescal och japanerna sin mushiburo.
Hur det började vet ingen. Däremot att det aldrig handlat om att bara bli utvändigt ren. Redan de gamla kelterna brukade krypa in i upphettade hyddor, lovprisa gudarna, sjunga protogospels och ägna sig åt andlig introspektion. Aztekerna å sin sida valde att förlägga flera av livets viktiga stunder – mandomsriter, barnafödslar, begravningar och andra ceremonier – till sin variant av svetthydda.

Här i Norden har liknande utrymmen använts för att torka malt, säd och lin, för att röka och konservera fisk och kött och, sägs det, för att fatta viktiga beslut. Åtminstone i Finland, där saunan, inte sammanträdesrummet, traditionellt varit platsen där de avgörande besluten fattas.
Huruvida 80-gradig värme verkligen sätter fart på hjärncellerna och de kognitiva förmågorna låter vi vara osagt. Teorin har trots allt vissa brister. Eller så glömde man bara att ge varandra en omgång med riset innan finska folket bestämde sig för att skicka punkbandet Pertti Kurikan Nimipäivät till Eurovision 2015.
Att ett näst intill kokhett luft- eller ångbad sätter fart på andra kroppsfunktioner verkar däremot klarlagt. En finsk studie från 2015 visar att medelålders män som bastar fyra till sju gånger i veckan löper 50 procent lägre risk att drabbas av dödliga hjärt-kärlsjukdomar och 40 procent lägre risk att dö i förtid oavsett orsak. Dessa positiva hälsoeffekter tycks också gälla flera av de riskgrupper som på grund av hjärt-kärlproblematik tidigare avråddes från att basta.