Det våras för korken

Det består av suberin, är hydrofobisk (alltså vattenavstötande) och framställs av barken från huvudsakligen Quercus suber från familjen bokväxter. Till vardags hittar vi produkten i den där proppen som hindrar vinet från att rinna ur flaskan. Eller så stöter vi på det på julafton, då trädet som produkten görs av skänker skugga till en sunt icke-produktiv tjur vid namn Ferdinand.

Trots korkens oerhört praktiska egenskaper är det först på senare tid som affärsidkarna förstått vitsen med materialet, att det duger till så mycket mer än bara vinkorkar, flöten till metspöet och toppen på en badmintonboll*. Numera kan man hitta allt från skålar, via rena dekorationsförmål till fåtöljer och sideboards som tillverkats i kork.

Å andra sidan finns det ju fler värden hos ett material att ta hänsyn till än bara de instrumentella. Och se där – även ur miljösynpunkt verkar kork vara ett ypperligt material att använda. Träden huggs inte ned utan får leva och växa sig stora i 300 år, barken växer tillbaka så att den kan skördas vart nionde år, korken och dess biprodukter är enkla att återanvända, planteringen av korkeken motarbetar ökenspridning i åtminstone Algeriet, ett av de mindre producentländerna, och fungerar dessutom som habitat för flera hotade djurarter.

Adolfo Diaz

(*) I ärlighetens namn används det till väldigt mycket mer: i träblåsinstrument, skor, som byggnadsmaterial, i baseboll-bollar och dito slagträn, i skyddsplåtarna på rymdfärjor, laserskrivare, motorkopplingar och lite till.