Vad är en trädgård? Det är en plats som förtöjer en vid en plätt på jorden. Trädgården är hemkomst, i en värld där allt drar mot avfärd, konstaterar Göran Greider i inledningen av boken. Samtidigt sköljer hela världen genom trädgården.
– När man lär känna växternas historia så får man en djupare förståelse för det som blommar runt omkring en. Det knyter ihop ens trädgård med världen, säger han.
Göran Greider är inte bara ständigt aktuell som politisk samhällsdebattör, journalist och författare. Han är också trädgårdsälskare. Nu har han skrivit sin första trädgårdsbok och det är en minst sagt egensinnig sådan. Det är en yvig blandning av handfasta trädgårdstips, poesi, politiska betraktelser, kulturhistoria, recept på syrensaft och en Spotify-lista på bra musik att lyssna till under trädgårdspåtandet. Hela världens ryms i hans trädgård.
Boken är indelad i kapitel efter de fyra årstiderna. Under alla årstider erbjuder trädgården skönhet, inte minst på vintern. Det är Göran Greiders favoritårstid i trädgården.
– Jag får lov att erkänna det, för då behöver man inte göra någonting! Trädgård är inte bara roligt – det är också betungande. Jag vill verkligen slå ett slag för hur vacker en trädgård kan vara en vinterdag. Den blir som en skulpturpark, säger han.
Skånsk trädgårdsnorm
Göran Greider delar sin tillvaro mellan Årsta i Stockholm och sitt hus i Dala-Floda i Dalarna, där han har odlat sin prunkande trädgård i femton år. Under den tiden har han utvecklats en hel del som trädgårdsodlare. Till en början hade han ingen koll på vilka växter som passade i den kärva växtzon (5-6) hans trädgård ligger i, utan valde istället fritt efter tycke och smak.
– Gud vad mycket rosor jag har planterat och befallt att växa – men de har vägrat, för det är för kallt här helt enkelt. Det finns en skånsk norm i alla trädgårdsböcker. Då tror man att det är det man ska köpa. Men efter hand lär man känna sin plats och den jord man går på, säger han.
Det finns en dikt i boken där Göran Greider kommit hem från handelsträdgården sent en eftermiddag och leker att han är ett mycket ungt plommonträd. Han provar att ställa sig i olika delar av trädgården för att känna efter var han skulle kunna trivas.
– Det är en övning att komma ur sin egen art. Man kan uppgå i växter och desto mer förstår man vad som kan växa på ens egen lilla plätt.
Den drömska trädgården
En bra trädgård bygger enligt honom på tre grunder: buskar, träd och stenar. Men ett vanligt nybörjarmisstag är att direkt börja gräva upp rabatter för sommarblommor.
– Det man ska börja med är att plantera fruktträd och buskar. Det ger känslan av täthet i en trädgård och det blir hemlighetsfullt med små rum och gångar. Men det tar också längre tid så man måste ha mer tålamod.
Hans drömträdgård var hans farfars, i Vingåker, som var just så. Hemlighetsfull.
Ett paradis för barnen att springa runt i mellan stora bigarråträd, hallonland och pumpaodlingar. ”Det är nog den viktigaste trädgård jag vistats i”, skriver han i boken.
Då var nyttoodlingarna i trädgården livsviktiga för familjen. Men från slutet av 1950-talet kom idealet att ändras.
– Då tog man bort frukt- och bärbuskar och anlade gräsmattor som såg ut som parkeringsplatser istället. Folk lade ner odling eftersom det blev billigare att köpa mat, säger Göran Greider.
Han noterar att trädgård idag blivit en kvinnosyssla. Tidigare var det till stor del männens domän.
– Trädgård var nästan helt förknippat med män. Men idag är det verkligen slående hur ointresserade män är. För några år sen gick jag igenom årets skörd av trädgårdstidningar och det var nästan inga män med. Det är ju lite tragiskt, säger han.
– Tidigare, för sådär en femton år sedan, var det ofta trädgårdspar som porträtterades. Nu är det oftast en ensam kvinna.
Trädgården som statussymbol
Trädgårdar har alltid förknippats med status. De har använts av makthavare för att demonstrera sin makt, skriver han, av alltifrån härskare i Persien och Kina till Ergodan i Turkiet, som skapat en gigantisk botanisk trädgård utanför Ankara bara för att imponera.
– Numera kan man få RUT-bidrag för att folk ska komma och fixa en fin trädgård åt en. Det är helt förkastligt att det ska vara på det sättet, säger Göran Greider.
De ljuva växter som blommar i våra rabatter bär dessutom ofta på en ganska blodig och imperialistisk historia.
– Många tror att syren och löjtnantshjärta är ursvenska torparväxter. Men så är det ju inte alls. Alla växter är immigranter.
Han berättar att många av våra vanligaste växter är importerade, ofta genom koloniala övergrepp på fattiga länder. Till exempel dahlian, Göran Greiders favoritblomma, som kommer från Mexikos högland men togs hit av spanska erövrare som krossade aztekernas rike.
En plats för förändring
Trots RUT-avdrag, konsumtionshets och statustänkande som idag till stor del präglar trädgårdsvärlden, är Göran Greider fast övertygad om att trädgården kan vara en radikal plats för förändring. En plats som motverkar det globaliserade samhället som snurrar allt fortare och som gjort oss ”säsongslösa”. En plats som knyter oss tillbaka till årstidernas rytm.
– För det första eftersom trädgården kräver att du är där. Du kan inte hålla på och resa omkring. Jag får alltid ångest varje sommar när jag ska åka på Almedalen, denna förbannelse över politiken, jag är borta i en vecka och det är knappt att jag kan sova för att jag tänker på dahliorna där hemma, säger han.
Kräver förkortad arbetstid
Vi behöver mer tid för att odla och därför behöver vi också förkortad arbetstid, slår Göran Greider fast.
– Vi arbetar för mycket idag. Det håller på att äta upp oss och det förstör planeten. Jag tror att en reform där vi sakta rör oss ner mot en 30-timmars arbetsvecka är en förutsättning både för att demokratin ska fungera bättre och för att vi ska få förutsättningar att odla mer.
– Så det borde det stå i inledningen till varje trädgårdsbok: korta arbetstiden!
Läs Stefan Sundströms recension av Göran Greiders bok I trädgården hörs andra ekon i senaste numret av Kloka hem.
