– Jag får en lätt känsla i kroppen när jag kommer hem om dagarna. Det är priviligierat och få förunnat att få bo så här, med denna vy och utsikt över hela stan. För det är jag tacksam, säger Karin som bor i lägenheten tillsammans med maken Gorm. 

Men det är inte bara den magnifika utsikten och flödet av ljus som är unikt med Karin och Gorms boende. Lägenheten är i etage, 150 kvadrat stor och har en kungsbalkong som löper utmed hela hörnlägenhetens ytterväggar. Området, med etage- och radhus-liknande lägenheter, är ritat av arkitekten Johan Glock och belägna uppepå hyreshus från 1960-talet. Med sina välvda sedumbeklädda tak och fasader i pastellfärger sticker de ut i Stockholms stadsbild. 

– Först tyckte jag fasaden var ful och att den såg ut att vara från 80-talet. Men färgerna smälter så bra ihop med himlen, det är jättevackert!

Karin och Gorm bodde i en hyresrätt i området när de fick nys om att lägenheterna skulle byggas ovanpå husen på Östgötagatan. De gick på visning, fastnade för lägenheten och flyttade in för drygt fyra år sedan. 

– Med de öppna ytorna och den stora balkongen är det verkligen en lägenhet som lämpar sig för umgänge, vi trivs mycket bra med det och har haft många roliga fester och tillställningar här, säger Karin. 

Det stora vardagsrummet är inrett med ömsom ny design ömsom med loppisfynd och arvegods. Här finns Malmsten-soffan som är inhandlad på en nätauktion, hyllan i form av en fågel som Karin hittade i en inredningsaffär på Söder och Lisa Larsson-katten som fått sin plats i ett av fönsterblecken. 

– Varje gång jag flyttar tänker jag att jag ska ha rena tomma ytor, men så plockar jag upp sakerna ur kartongerna och blir förtjust. Det mesta köper jag på loppisar och så blandar jag upp det med lite modernt.

På väggarna hänger det konst, gärna fotografisk. En stor del av de under livet införskaffade böckerna har Karin och Gorm däremot skänkt till välgörenhet.

– Jag har flyttat sju gånger under den senare delen i mitt vuxna liv och med för varje flytt har det blivit blir det mindre och mindre intressant att släpa med sig böcker. Vid denna flytt bestämde vi oss för att det var dags att skänka stor del av böckerna. Nu har vi bara sparat de som har störst personligt värde och sådant som är nytt,  säger karin. 

Den långa balkongen har inretts med olika utomhusrum som används beroende på väder, vind och solens position på himmeln. Paret odlar framförallt blommor och växer. Nu under vintern har en del fått flytta inomhus, exempelvis olivträdet som inte tål allt för sträng kyla. 

Även grannhuset toppas med lägenheter ritade av samma arkitekt. Alla påminner om varandra men skiljer sig ändå åt på något sätt. Här finns de som är mer anpassade till familjer, men även ettor och mindre lägenheter. 

– En del av tanken var nog att bygga lägenheter för människor som tidigare bott i villa men som vill flytta in till stan, säger Karin. 

Taklägenheterna på Östgötagatan är inte de enda som byggts ovan på hustaken runt om i Stockholm under det senaste decenniet. Först ut var radhusområdet på Mäster Samuelsgatan år 2003. I området, som består av hundra radhus och två villor, ligger högt ovanför övrig stadspuls i kvarteren mellan Östermalms torg och Sveavägen. Men i övrigt är det ett vanligt radhusområde med lekplats, cyklar som ligger slängda på gården och tätt mellan husknutarna. Det byggs även fler lägenheter och radhus på gamla hus just nu, framförallt på Söder. Framöver kan det bli aktuellt med 50 etagelägenheter på Göta Ark-huset på Medborgarplatsen, bostadsrätter ovanpå på det turkiska badet på Östgötagatan och taklägenheter i kvarteret Obelisken. Det talas även om att bygga för stadsodling, terrass samt restaurang på taket till t-baneingången på Hornsbruksgatan. 

Karin har bott i innerstan under hela sitt vuxna liv. Hon har trivts och aldrig sett en anledning till att flytta utanför tullarna. Under flertalet år bodde hon i Australien, men när hon flyttade tillbaka till Stockholm föll valet likt tidigare på innerstaden. 

– Jag är uppvuxen i förorten, men gick i skola i stan och sökte mig inåt när jag flyttade hemifrån. Jag trivs innanför tullarna och har aldrig haft någon direkt anledning att flytta härifrån. 

Det pågår en rad projekt för att förtäta staden, hur tänker du kring det?

– Jag tänker att det är särskilt intressant att bygga uppåt, precis som de gjort här. Det gör att vi utnyttjar stadens ytor på ett bättre sätt så att den räcker till fler människor.