Veckan innan jul skriver vi kontrakt med dem och kommer överens om att arbetet med plintarna och stödmuren som ska bära huset ska starta den 4 januari. Äntligen går det framåt och vi planerar för hur årets första månaders arbete kommer att kunna läggas upp.

Vi firar både jul och nyår i vår lilla byggbod och lyckas till och med få plats med en liten julgran. En väldigt liten som vi hämtar uppe på vår egen tomt.

Det blir ingen snö den här julen, istället är det 12 grader varmt. Vi hoppas på fortsatt milt väder, både för byggandet men också för att vi oroar oss lite för hur det ska fungera med boendet i byggboden och husvagnen om det blir kallt.

Ofta funderar vi över hur det kom sig att vi vågade kasta oss in i det här projektet, utan att det finns färdiga lösningar på något alls. Ingen av oss är risktagande personer utan snarare är vi båda sådana som gärna vill ha lugn och ro i livet. Ingen av oss gillar osäkra situationer eller att inte ha någorlunda koll på närmsta framtiden. Ändå gör vi detta och mår dessutom bra! Vi bestämde oss tidigt i projektet att behålla en naiv inställning till att vi kommer att klara det här, allt kommer att lösa sig. Problem löser vi vartefter de kommer och vi anpassar oss utifrån de förutsättningar vi har. Och det har vi hittills kunnat hålla oss till. Dessutom är vi ett fantastiskt team som faktiskt på riktigt upplever att det mesta går bra bara vi gör det tillsammans! Det har varit så oavsett vad vi hittills tagit oss för.

Faktum är att vi inte alls gjort något liknande förut. Ingen av oss har någonsin byggt hus och saknar förkunskaper om hur man gör. Thomas har aldrig suttit i en grävmaskin innan han började gräva på tomten. Vår inställning har hela tiden varit att vi lär oss vart efter och att vi klarar mer än vad vi tror. Det är inte svårt att hitta information om hur man gör olika saker. Thomas får många tips och mycket hjälp från kollegor och chefer på sitt jobb på Destroy RC AB.  Vi frågar arkitekten, googlar och pratar med folk vi känner.

Lindas pappa har också en massa kunskap. Han är en problemlösare och har i flera decennier haft en mekanisk verkstad på Lidingö, en verkstad som hans pappa startade med sina bröder när de var unga. Han kommer med idéer och planerar att hjälpa till med olika saker under byggtiden.

Att bo i byggboden går också himla bra! Ungarna gillar att vi är nära varandra och det gör faktiskt vi vuxna också. Ibland glömmer vi nästan att detta är ett tillfälligt boende, vi har ju allt vi behöver. Det enda vi inte har är en soffa och en TV men vi har vant oss att det är pinnstolar eller säng att välja på när man vill sitta ned. Då och då när killarna är hos sin pappa så passar vi på att ta mormor till hjälp med 4-åringen för att få ett dygn själva. Vi är rädda om vårt förhållande och tänker att det nog är bra att se till att få lite eget utrymme ibland. Särskilt nu när vi håller på med så mycket med bygget efter jobbet så att vi knappt hinner umgås. Och efter fem minuter utan barn som avbryter så är vi på samma våglängd igen och avslutar varandras meningar...