Eko-guider.

2015-09-04 15:34
Puffetikett
Kloka hem

Är det möjligt att inte längre slänga något?

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Kloka hem!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per månad

Från

30 kr

Beställ här!

Din digitala prenumeration på Kloka hem förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Årsprenumeration

Från

150 kr

Beställ här!

Din digitala prenumeration på Kloka hem förnyas årsvis. Avsluta när du vill.

Att inte slänga något. Är det möjligt? Hur ska det gå till? Hur måste vi tänka och göra om målet är att vi inte ska slänga något? Och vad menar vi med att inte slänga något? Och är det ens möjligt då vi fördubblat vår avfallsmängd de senaste 40 åren? Och varför skulle vi inte slänga något?

Vi slänger hur mycket som helst idag. Både sådant som fungerar, som kläder vi tröttnat på och sådant vi ser som skräp, som matrester och förpackningar. Men om vårt mål är att leva mer hållbart borde vi försöka låta kretsloppet gå runt i en cirkel istället för att gå linjärt mot en soptipp, även om en del förbränns och vi tar tillvara värmen genom fjärrvärme så kan det inte ses som ett kretsloppstänkande. Nej mer som att vi passar på att utnyttja en biprodukt i en process, nämligen förbränning av sopor där soporna kan bestå av vad som helst. Exempelvis plast som tillverkas av olja. Alltså som att elda olja som är ett icke förnyelsebart fossilt bränsle. Något vi bör undvika att bränna.

Vi har i och för sig ökat återvinningen, men mängden sopor har inte minskat. Även om återvinning är bra är det bättre om vi inte behöver återvinna, om vi helt enkelt inte har något att återvinna.

I Tyskland har en matkedja precis öppnat sin första butik som är helt fri från förpackningar. En intressant utveckling då de flesta förpackningar vi fraktar hem varor i bara används några timmar. 

Själv kan jag inte längre förmå mig att placera frukt och grönsaker i plastpåsar. Jag har länge köpt frukt och grönsaker styckvis eller så har jag lagt exempelvis äpplen i papperspåsar som ibland finns för svamp i affärerna. Men nu har jag införskaffat flergångskassar i ekologisk bomull. Ni vet sådana där nätkassar. De är både lätta att ta med till butiken, och frukten eller grönsakerna syns lätt igenom påsen. Lite som en tvättpåse men utan att vara tillverkad av plast. Dessutom väger de knappt någonting.

Jag minns när jag var yngre att min närmsta Konsumbutik sålde vissa varor i lösvikt i glasflaskor. Det var kul, tills de slutade med det. Jag kan tänka mig att det fanns praktiska problem, men jag tror att det behövs smarta lösningar på hur vi kan minska antalet förpackningar. 

 

Jag tror att vi kommer se mer av ätbara förpackningar i framtiden. Utvecklingen går snabbt framåt för förpackningar som kan omsluta både mat och dryck. Det pratas mycket om att de passar bra för mat, men jag tycker att de lika gärna även skulle kunna fungera för andra varor. En stor del av det vi slänger i soporna är just förpackningar. Eftersom jag själv tror på att mäta och synliggöra för att kunna förändra tycker jag det är intressant att undersöka hur långt det går att förändra våra rutiner. Hemma i min familj har vi valt att sortera precis allt. Mat, och alla olika förpackningar tar vi bort från övrigt restavfall. Detta har gjort att vi ändrat hämtningen på våra sopor från en gång i veckan till en gång i månaden. Vid hämtningen är sopkärlet inte ens halvfullt numera. Och vår familj består av 6 personer. 

 

Så, många förpackningar är det och en del mat. Men maten består nuförtiden mest av skal från frukt och liknande, för sedan vi började matavfallssortera för några år sedan har vi även blivit mer uppmärksamma på hur lätt det är att slänga iväg en massa mat om en inte är uppmärksam.

Jag läste på sidan Stoppamatsvinnet.nu, som är ett initiativ från Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket att ett hushåll på fyra personer i Sverige slänger varje år mat till ett värde av 3 000 - 6 000 kr. Alltså mat som, rätt hanterad, lika gärna hade kunnat ätas upp. Så vad vill du hellre göra för 6000 kr?

Jag gillar tips och exempel som visar hur en daglig vana får stora konsekvenser på ett år. Men även tips på hur vi kan välja bättre.

På sidan Miljönär.se tipsas det om hur en kan spara både pengar och miljö genom att laga, låna och återvinna. 

På Blocket.se skriver de att de flesta har saker för flera tusen i sina förråd, källare och vind som de inte längre använder och istället skulle kunna sälja. Och så är det ju att vi köper saker som vi endast behöver kortare perioder i våra liv. Som barnkläder, utrusning, maskiner mm. En stor del av sakerna är ju verkligen smidigt att äga, såsom kläder. Men istället för att spara kläderna i förråd är det klokt att sälja eller skänka bort dem när de blivit urvuxna. Tänk om saker som exempelvis en borrmaskin lätt kunde hyras i din närmsta matbutik? Vad skönt det skulle vara att slippa köpa en både halvbra och halvdyr borrmaskin som enligt uppgift endast används totalt knappt 15 minuter under hela sin livstid. Bättre då att istället kunna hyra en borrmaskin av hög kvalitet när den verkligen behövs. 

Men förutom att tänka om över vad jag behöver äga har jag tänkt om över vad jag verkligen behöver förnya och uppdatera. Exempelvis var jag väldigt bestämd över att vi behövde förnya hela köket när vi flyttade in i vårt hus. Nu snart sju år senare har vi endast bytt ut vitvarorna. Men först när de befintliga gick sönder och inte kunde lagas.

Jag försöker tänka på att minska min användning av jordens resurser i så många sammanhang som möjligt.

Ja, jag tror att det är möjligt att inte slänga något. Med ett förtydligande dock. Jag tycker inte att det är dåligt att tillverka ny jord eller biogas av matrester som inte hade kunnat ätas upp. Eller att tillverka nya tidningar av gamla och så vidare. För då fungerar matresterna och de gamla tidningarna som en resurs och fungerar på riktigt i ett kretsloppstänk. Vi behöver bara tänka om.